Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Riksstämman: Regelverket för läkemedel har inte hängt med

Riksstämman: Regelverket för läkemedel har inte hängt med

Publicerat 2014-12-05

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården är omoderna och ska uppdateras. Det framkom på Medicinska riksstämman, Framtidens läkemedelsbehandling – en äldrefråga med nya utmaningar.

Föreskrifterna om läkemedelshantering är otydliga, omoderna och ofullständiga enligt ett omdöme.
– En jurists mardröm, sa Lisa van Duin, jurist på Socialstyrelsen, om den bedömningen.

Det är förmodligen få som använder så skarpa ordalag om regelverkets funktion. Men Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården är nu fjorton år gamla. Idag genererar de ett stort antal frågor och det är tydligt att det behövs en översyn. Det framkom när Lisa van Duin föreläste under blocket Framtidens läkemedelsbehandling – en äldrefråga med nya utmaningar på Medicinska riksstämman.

SOSFS 2000:1 innehåller till exempel regler om vad en läkemedelsordination ska innehålla, sjuksköterskors behörighet att ordinera vaccin, läkemedelsgenomgångar och förvaring av läkemedel. Många av de frågor som kommer in till Socialstyrelsen och Lisa van Duin handlar om delegering, till exempel läkarens ansvar vid läkemedelsgenomgångar. Det är också ofta oklart vad som räknas som öppenvårdens eller slutenvårdens ansvar.

– Jag tror att mer sjukvård utförs i hemmen idag jämfört med för 14 år sedan, spekulerade hon.

Socialstyrelsen har gjort en förstudie för att ta reda på vad som inte fungerar i de nuvarande föreskrifterna. Resultaten från en enkät som skickades ut till landsting, kommuner och andra berörda aktörer visar att föreskrifterna inte hängt med i samma takt som utvecklingen av ny teknik och IT. Idag är också fler yrkeskategorier involverade i läkemedelshanteringen än då föreskrifterna infördes. Specifika synpunkter som framfördes gällde bland annat kroniskt sjuka som är vana att själva sköta sin medicinering. När de hamnar på sjukhus är det inte självklart om de ska fortsätta sköta sina läkemedel på egen hand eller om ansvaret då tas över av sjukhuset.

Nu i höst har ett projekt startat för att förändra regelverket och preliminärt räknar man med att förändringar kan träda i kraft om ungefär ett år.

Bättre läkemedelsbehandling med indikatorer

Hos äldre försvåras läkemedelsbehandlingen både av polyfarmaci och av kroppsliga förändringar som hör ihop med åldrandet. Dessutom är många äldre också multisjuka.

– Varje behandling är egentligen ett experiment, sa Johan Fastbom, professor i geriatrisk farmakologi vid Karolinska institutet under sin föreläsning under blocket.

Han gav en återblick av vad som hänt i läkemedelsbehandling av äldre under de senaste två decennierna. Socialstyrelsens siffror från 1996 visar till exempel att fyra av tio patienter på särskilt boende då hade antipsykotiska läkemedel – en "skrämmande hög" andel enligt Fastbom. En utvärdering från 1998 kunde slå fast att alla äldre i genomsnitt hade 4,6 läkemedel per person. År 2002 hade var femte äldre person på demensboende antikolinerga läkemedel.

– Här var det som allra sämst, sa Johan Fastbom.

Med regeringsuppdraget från år 2000 om att förbättra kvaliteten i läkemedelsbehandlingen har det hänt mycket. Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hjälper vården att utvärdera var det finns underbehandling respektive överbehandling. En indikator är till exempel andelen personer som använder långverkande bensodiazepiner, läkemedel med antikolinerga effekter, tramadol eller propiomazin. Denna indikator bör vara så låg som möjligt. Landstingen kan sedan använda instrumentet för att sätta upp mål för en viss indikator.

Johan Fastbom pekade på att systemet har använts i rekommendationslistor och lathundar runt om i Sverige. Nu finns även www.seniormedicin.se som är en nationell lathund för detta. Även pensionärsföreningar har tagit systemet till sig och gjort sina listor över olämpliga läkemedel hos äldre.

– Indikatorerna används på alla möjliga sätt, sa Johan Fastbom.

Karin Nordin

Senast ändrad 2018-04-25