Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Risker ofullständigt beskrivna i systematiska översikter

Risker ofullständigt beskrivna i systematiska översikter

Publicerat 2014-04-29

Beskrivningarna av risker och biverkningar med olika interventioner behöver förbättras, för att ge ett bättre beslutsunderlag när risk ska vägas mot nytta. Det är slutsatsen av en aktuell studie av systematiska översikter. Studien publicerades i den medicinska tidskriften BMJ.

Att väga nytta och risk mot varandra är en central handling i samband med beslut om behandling. Det kräver kännedom om såväl nytta som risk. Kliniska prövningar är vanligen dimensionerade för att visa effekt men saknar ofta statistisk "power" för att påvisa skillnader avseende risker/ biverkningar mellan grupperna. Således är riskerna med nya läkemedel och procedurer vanligen ofullständigt kända.

Biverkningar sällan i fokus

För att försöka dra fler slutsatser av data från kliniska prövningar används ofta meta-analyser av randomiserade kliniska prövningar, eller systematiska översikter. Mindre än 10 procent av de systematiska översikter som årligen publiceras har dock studie av skadliga händelser/biverkningar som primärt syfte. Dessa analyser begränsas av att det som analyseras sällan är de ingående studiernas primära effektmått, och att informationen som ges i originalstudien kan vara bristfällig.

I en nyligen publicerad studie undersökte författarna systematiska översikter publicerade januari 2008–april 2011 med "adverse events" som fokus. Översikterna hämtades från Cochrane Database of Systematic Reviews (CDSR; 13 stycken) och Database of Abstracts of Reviews of Effects (DARE; 296 stycken). 223 studier gällde läkemedel, medan exempelvis kirurgi eller hjälpmedel studerades i de övriga. Författarna bedömde kvaliteten på rapporteringen utifrån en checklista.

Kausalitetsbedömning rapporteras sällan

I 26 procent av översikterna från DARE var de händelser som studerades inte tydligt definierade. Inte heller tog man regelmässigt hänsyn till riskfaktorer hos patienterna eller uppföljningstidens längd. Dessa faktorer saknades vid studier av risker med interventionerna i 170 av de studerade 309 översikterna. Endast i 10 översikter bedömdes kausaliteten.

Sammantaget bedömdes endast 56 procent av översikterna ha bra rapportering. Kvalitetsbrister i beskrivning av exempelvis metod och resultat kan i sin tur öka risken för att fynden tolkas felaktigt. En viktig aspekt i systematiska översikter och metaanalyser av exempelvis biverkningar är vilka studier som inkluderas. I två tredjedelar av materialet inkluderades studier endast om minst en "adverse event" rapporterades. Detta är tveksamt, eftersom noll också kan vara ett viktigt värde i analysen. Avsaknad av händelser är dock i sig problematiskt, eftersom det ibland kan vara oklart om händelser verkligen saknades, eller om de aldrig undersöktes eller rapporterades i studien.

Eva Wikström Jonsson, docent, klinisk farmakolog
Karolinska universitetssjukhuset

Källa:
  1. Zorzela L, Golder S, Liu Y, Pilkington K, Hartling L, Joffe A et al. Quality of reporting in systematic reviews of adverse events: systematic review. BMJ. 2014 Jan 8;348:f7668. PubMed

Senast ändrad 2018-04-25

Gå direkt till

Tidningen Evidens