Skärpning av miljökrav vid tillverkning och upphandling

Åke Wennmalm, tidigare miljödirektör i Stockholms läns landsting, sammanfattade de internationella framsteg som pågår i alla led i läkemedelsutvecklingen. För tidig utvecklingsfas av läkemedel samarbetar EU med den europeiska läkemedelsindustriföreningen, EFPIA. Projektet IMI (Innovative medicines initiative) satsar bland annat på Ecorisk prediction. Syftet är att ta fram metoder för att bättre kunna förutsäga miljörisken för läkemedelssubstanser, samt att bygga en ekotoxikologisk databas för läkemedel.

Jerker Forsell, miljödepartementet, informerade om hur Naturvårdsverket, Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket genom regeringsuppdrag verkar för att nå EU:s etappmål om ökad miljöhänsyn. Förutom Ecorisk prediction-projektet är målet att kunna väga in miljöaspekter vid godkännande av humanläkemedel och att ställa miljökrav i GMP (good manufacturing practice, regelverk som styr läkemedelstillverkning).

Utsläpp vid tillverkning
År 2007 uppmärksammande en svensk forskargrupp extrema utsläpp (bland annat 45 kg ciprofloxacin per dag) från ett reningsverk i Indien som tog emot vatten från läkemedelsfabriker. Viveca Reimers, chef för Västra Götalandsregionens miljöarbete, berättade om erfarenheter från ett studiebesök i Indien, som nyligen genomförts av projektet Socialt ansvarstagande i offentlig upphandling.

– Tyvärr gav besöket en bild av att det fortfarande finns stora problem. Medvetenheten finns, kunskap om modern reningsteknik likaså, men det handlar om ekonomiska incitament och att förbättringar måste göras i dialog med leverantörsledet, sade Viveca Reimers.

I Danmark pågår sedan tio år ett projekt med avloppsrening direkt på sjukhusen, berättade Ulf Nielsen, Hovedstadsregionen, Köpenhamn/DHI. Detta är relevant, eftersom sjukhusen är en viktig källa till utsläpp av till exempel cytostatika och antibiotika. Nyligen har Herlev hospital startat en testanläggning med aktivt kol och ozon för att rena avloppsvattnet. Det renade vattnet kan återanvändas eller släppas direkt ut i vattendragen.

För att minska miljöpåverkan vid läkemedelstillverkningen arbetar Världshälsoorganisationen, WHO, och FN:s utvecklingsprogram, UNDP, med läkemedelsutsläpp vid tillverkning, klimatkrav och en grönare upphandling, berättade Åke Wennmalm. En annan grupp inom FN:s miljöprogram, Strategic approach to international chemicals management (SAICM) fokuserar på miljöproblem på förbrukarnivå med läkemedelsanvändning och kassation.

Minskad kassation
Naturvårdsverket har nyligen utrett hur det kan bli enklare för patienter att lämna in läkemedelsavfall. Verket har bland annat föreslagit att alla slags läkemedel ska få lämnas in till apoteken. Idag är inte apoteken skyldiga att ta emot cytostatika. Erik Westin rapporterade från Naturvårdsverket, som väntar på återkoppling från regeringen.

Från Västerbottens läkemedelskommitté berättade Bertil Ekstedt om två kassationsstudier, en studie på inlämnade läkemedel till apoteket i Robertsfors och en studie av kassation på särskilda boenden. Kassationen beräknas motsvarara cirka 5 procent av den totala läkemedelsförsäljningen.

Ett sätt att bespara miljön är ju också att använda mindre läkemedel. Matilda Annerstedt van den Bosch från Sveriges lantbruksuniversitet, talade om hur gröna miljöer kan påverka och förbättra hälsan genom att till exempel minska stress och öka aktiviteten i parasympatiska nervsystemet.

Analysera halter
Läkemedelsverket representerades av Alicja Andersson som, utöver det internationella arbetet, tog upp ett projekt inom den Nationella läkemedelsstrategin. För att kunna mäta uppfyllelse av miljömål tar en arbetsgrupp fram miljöindikatorer. Prioriterade indikatorer är att mäta halter i miljön och att påverka i leverantörskedjan (vid upphandling). Det pågår en kartläggning av hur haltbestämning av läkemedelssubstanser har gjorts och bör göras som ska presenteras i höst.

Jerker Fick från Umeå universitet representerade MistraPharma, forskningsprogrammet som startade år 2008 och är finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning fram till år 2015. Förutom abborrar som blir djärva och glupska av oxazepam, vilket i förlängningen kan leda till stor påverkan på ekosystemet, berättade Jerker Fick att det vid mätningar på många olika platser i Östersjön går att spåra långlivade (persistenta) läkemedel.

– Epilepsimedlet karbamazepin detekterades vid samtliga mätställen i Östersjön. Om en substans återfinns i Östersjön är den mycket persistent, sade Jerker Fick.

Swedish water house erbjuder möjligheter att genom interdiciplinära klusternätverk samverka inom områden som rör vatten. Charlotte Köhler Lindahl berättade om det nya nätverket Vatten och läkemedel.

– Sammanfattningsvis pågår inom alla steg i ett läkemedels utveckling, från vaggan till graven, ett miljöförbättrande arbete. Det tar dock tid att få igenom lagförändringar internationellt, sade Åke Wennmalm.

Elin Jerremalm