Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Var tredje patient med demens fick demensläkemedel

Var tredje patient med demens fick demensläkemedel

Publicerat 2014-02-26

Under 2011–2013 fick en tredjedel av drygt 10 000 patienter med demensdiagnos i Stockholms läns landsting demensläkemedel. Det kan bero på att såväl läkare som patienter och anhöriga har olika uppfattning om läkemedlens effektivitet. Patienter med endast lindrig kognitiv störning fick, trots bristande evidens, demensläkemedel i lika stor utsträckning som patienter med Alzheimerdiagnos. Det visar en studie av Nancy Madjid, apotekarstuderande vid Uppsala universitet.

Män under 65 år fick oftare demensläkemedel än kvinnor i samma åldrar. I åldersgruppen 65–74 år fick däremot större andel kvinnor behandling. Patienter 85 år och äldre behandlades i större utsträckning än yngre (<65 år).

Fördröjd behandling

I genomsnitt utfärdades recept 56 dagar efter ställd demensdiagnos, trots att patienter med Alzheimer enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer av effektivitetsskäl bör behandlas så snabbt som möjligt.

Fördröjningen kan bero på att primärvården efter basal utredning skickar patienten till en minnesklinik för att få läkemedel. Yngre patienter sattes in på behandling senare än äldre, vilket kan bero på att yngre patienter först genomgår fler tester.

Studien omfattade 10 058 patienter (60 procent kvinnor) som fick en demensdiagnos 1 januari 2011–31 augusti 2013. Det vanligaste demensläkemedlet var galantamin (33 procent), följt av memantin (25 procent), donepezil (25 procent) och rivastigmin (16 procent).

Desirée Loikas, leg apotekare
Utvecklingsavdelningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Senast ändrad 2018-01-11