Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Ingen effekt av testosteron på livskvalitet och sexuell funktion

Ingen effekt av testosteron på livskvalitet och sexuell funktion

Publicerat 2015-08-31

Tre års behandling med testosterongel förbättrade inte livskvalitet och sexuell funktion hos män, 60 år och äldre, med låga testosteronnivåer men utan hypogonada symtom. Testosteron påverkade inte heller aterosklerosen, mätt som intimatjocklek i karotis. Studien var inte dimensionerad för att bedöma hjärt-kärlhändelser.

Testosteron till unga män med hypogonadism är etablerat. Men nytta och risker med testosteron till äldre män med åldersrelaterat låga nivåer av testosteron är oklar. Några studier har pekat på en ökad risk för hjärt-kärlhändelser, andra studier har visat en minimal eller ingen effekt på livskvalitet och sexuell funktion.

I en amerikansk placebokontrollerad randomiserad studie inkluderades drygt 300 män, 60 år och äldre, med morgontestosteron omkring 3–14 nmol/l. Dosen av testosterongel var 75 mg, vilket är vad som brukar rekommenderas i Sverige. Dosen kunde justeras så att testosteronvärdena skulle ligga mellan 17–31 nmol/l.

Primära effektmått var intima-media tjockleken i karotis och kranskärlsplack, vilka anses spegla subklinisk ateroskleros. Detta mättes med ultraljud respektive en speciell sorts datortomografi. Sekundära effektmått var livskvalitet och sexuell funktion. Dessa utvärderades med validerade frågeformulär, som bland annat International index of erectile function (IIEF) och SF-36 (livskvalitet).

Männen var i medel 68 år. Genomsnittligt morgontestosteron var 11 nmol/l, 40 procent låg mellan 7–10 nmol/l. Av männen hade 42 procent hypertoni och 15 procent diabetes. Efter tre år sågs ingen skillnad i grupperna beträffande intimatjockleken i karotis eller förekomst av kranskärlsplack. Inga skillnader sågs heller vad gäller sexuell lust, erektil funktion, allmän sexuell funktion, partnerupplevelse, självrapporterad fysisk funktion eller livskvalitet. Lipider och glukos påverkades inte. Däremot ökade HB, hematokrit (EVF) och PSA signifikant i testosterongruppen.

– Studien visar att låga testosteronvärden utan uppenbar symtomatologi inte utgör en behandlingsindikation i sig, vilket stödjer de rekommendationer vi har i Sverige. Männen som inkluderades skattades, trots låga testosteronvärden, inte som hypogonada då deras livskvalitet var god redan initialt, oberoende av testosteronvärdet. De inkluderade männen hade inte heller objektiva tecken på signifikant testosteronbrist såsom normokrom, normocytär anemi, utan ett normalt manligt hemoglobinvärde vilket också starkt talar emot hypogonadism redan vid studiestart, säger Mikael Lehtihet, med dr, bitr överläkare, Centrum för andrologi och kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes, Karolinska universitetssjukhuset, ledamot expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar.

I studien exkluderades män med prostatacancer, PSA över 4 ng/ml, svår LUTS, annan cancer, svår hjärtsjukdom, blodtryck mer än 160/100, BMI >35 och hematokrit >48 procent. Det saknas information om männen hade symtom av typen minskad libido, minskad muskelmassa, minskat behov av rakning eller gynekomasti.

– Slutsatserna av studien är att a) ett lågt värde i sig inte utgör behandlingsindikation vare sig för livskvalitet eller för reduktion av subklinisk ateroskleros och b) studien kunde inte besvara frågan om symtomgivande män med hypogonadism kan förbättra sin livskvalitet med testosteron, säger Mikael Lehtihet.

Elin Jerremalm

Källa:
  1. Basaria S, Harman SM, Travison TG, Hodis H, Tsitouras P, Budoff M et al. Effects of testosterone administration for 3 years on subclinical atherosclerosis progression in older men with low or low-normal testosterone levels: a randomized clinical trial. JAMA. 2015 Aug 11;314(6):570-81. PubMed

Senast ändrad 2018-01-15