Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Myndigheter samordnar för bättre vaccintillgång

Myndigheter samordnar för bättre vaccintillgång

Publicerat 2015-10-02

Det har under en längre tid varit problem med tillgången på vissa vacciner som används i det nationella vaccinationsprogrammet. Tre myndigheter har listat åtgärder som kan förbättra situationen.

Folkhälsomyndigheten, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Läkemedelsverket föreslår prioriteringar som ska göra att rätt personer vaccineras samt åtgärder för att förbättra tillgången på kort och lång sikt:

  • Myndigheterna står bakom en gemensam rekommendation om att vaccin bör prioriteras till spädbarn eftersom de har störst behov av skydd mot sjukdomarna. Detta gäller särskilt kikhosta, där de allra yngsta spädbarnen löper störst risk att drabbas av svår och ibland livshotande sjukdom.
  • För att de barn som har störst risk för att utsättas för tuberkulossmitta ska kunna få vaccin (BCG-vaccin SSI) har Folkhälsomyndigheten tagit fram rekommendationer.
  • Vid bristsituation kallas experter in för att bedöma möjliga ersättningsvaccin. Om det finns ett lämpligt ersättningsvaccin ser SKL till att licensansökan inkommer till Läkemedelsverket på sedvanligt sätt.
  • För att förbättra förutsättningarna att säkra tillgången till vaccin på kort sikt har SKL föreslagit att rekommendera landstingen att påbörja beställning av vaccin för år 2016 och år 2017 så fort som möjligt.
  • För att säkra tillgången till vacciner på lång sikt föreslogs att SKL utreder hur samarbetet mellan upphandlare, vaccinexperter och nationella myndigheter bör fungera i kommande nationella vaccinupphandlingar.

– Det är bra att en dialog har startats mellan nationella myndigheter och SKL, men det finns ännu inga konkreta svar på hur vi ska kunna undvika vaccinbrist framåt. Vad det betyder för Stockholm vet vi heller inte. Just nu har vi BCG-vaccin som nog räcker under hösten åtminstone, medan Tetravac kommer att ta slut inom någon till ett par månader, säger Åke Örtqvist, smittskyddsläkare i Stockholms läns landsting och ordförande i expertrådet för vaccinationer.

Bristsituationen för de kombinationsvacciner, exempelvis Tetravac, som används i det nationella vaccinationsprogrammet har gällt framförallt de ingående kikhostekomponenterna och beror på produktionsproblem och en ökad efterfrågan i världen.

Vid bristsituationer rapporterar tillverkaren detta till Läkemedelsverket som därefter informerar berörda myndigheter och organisationer.

– Ska vi ha kvar en nationell upphandling måste det finnas möjlighet att upphandla mer än ett vaccin till Sverige (för att inte eliminera andra producenter från marknaden). Vi måste upphandla med volymsgaranti, vi vet ju hur stora barnkullarna är, och vi måste upphandla så att vi har en buffert på 6–12 månader, beroende på vaccinernas hållbarhetstid. Bufferten kan lagras hos de distributörer vi har regionalt och nationellt. Det måste också finnas en nationell funktion som rent praktiskt hanterar eventuella bristsituationer, säger Åke Örtqvist.

Folkhälsomyndigheten har ett nationellt samordningsansvar för vaccinationsfrågorna i Sverige. I uppdraget ingår bland annat att göra anpassningar i nationella vaccinationsprogram i samråd med Läkemedelsverket och att göra prioriteringar för hur vaccin kan användas vid bristsituationer.

Elin Jerremalm

Källa:
  1. Folkhälsomyndigheten. Åtgärder för vaccintillgången. Nyhet 2015-09-29
  2. Sveriges kommuner och landsting. Brist på vacciner. Nyhet 2015-09-28

Senast ändrad 2018-07-30