Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Ny behandlingsrekommendation vid KOL

Publicerat 2015-10-16

Läkemedelsbehandling vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, ska styras utifrån aktuell sjukdomssituation och anpassas individuellt efter symtom, grad av lungfunktionsnedsättning samt förekomst av försämringsperioder.

Läkemedelsverket har tagit fram en ny behandlingsrekommendation för KOL. Några viktiga punkter är:

  • Läkemedelsbehandling vid KOL baseras nu på en sammanvägning av symtomens svårighetsgrad, grad av lungfunktionsnedsättning samt förekomst av försämringsperioder. Tidigare har lungfunktionen spelat den dominerande rollen vid val av behandling.
  • Registrering av aktuella symtom med validerade formulär och noggranna uppgifter om genomgångna försämringsperioder får stor betydelse för val av läkemedelsbehandling.
  • Vid behov av underhållsbehandling rekommenderas i första hand långverkande bronkdilaterande läkemedel (antikolinergika och beta-2-stimulerare). Dessa ges likartad prioritet men med olika profilering. Långverkande antikolinergika förordas som symtombehandling i de fall där man samtidigt behöver en förebyggande effekt mot försämringsepisoder. Långverkande beta-2-stimulerare förordas vid övervägande symtomproblematik utan försämringsepisoder.
  • Kombination av långverkande bronkdilaterande läkemedel (antikolinergika och beta-2-agonister) får större betydelse än tidigare.
  • Roflumilast rekommenderas som tillägg till övrig försämringsförebyggande behandling vid svår KOL med samtidig kronisk bronkit (produktiv hosta).

Rekommendationerna baseras på de litteraturgenomgångar samt på de vetenskapliga underlag om läkemedelsbehandling av KOL som tagits fram av Socialstyrelsen i samband med arbetet med de nationella riktlinjerna. För situationer där evidens saknas eller är otillräckligt baseras rekommendationerna på konsensus i expertgruppen.

Elin Jerremalm

Källa:
  1. Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Behandlingsrekommendation 2015-10-16

Senast ändrad 2018-01-11