Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Stärkt samband mellan antibiotikaanvändning och resistens

Stärkt samband mellan antibiotikaanvändning och resistens

Publicerat 2015-02-11

Enligt en systematisk genomgång av 243 studier med data om antibiotikaresistens i öppenvård fanns ett samband mellan antibiotikakonsumtion och resistens, antingen genom att ökad konsumtion gav mer resistens eller att minskad konsumtion gav mindre resistens.

I översiktsartikeln, publicerad i BMC infectious diseases förra året, inkluderades 243 observationella eller experimentella publikationer. De flesta av studierna samlade in uppgifter på regional eller nationell nivå, men analyserade på individnivå. De bakterier som analyserades var i första hand streptokocker, stafylokocker och enterokocker (E coli) och de vanligaste antibiotikaklasser som ingick i studierna var betalaktamer, makrolider, sulfonamider och kinoloner. Studierna var från norra Europa (27 procent), södra Europa (18 procent), USA (28 procent) och övriga platser (25 procent).

Med ett binomialtest undersöktes om antalet positiva samband mellan konsumtion och resistens var signifikant större än antalet negativa samband. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan antibiotikakonsumtion och resistens (p<0,001). Två tredjedelar av studierna visade på ett positivt samband och de övriga visade ett negativt eller tvetydigt samband.

Metaanalys av 88 studier

De 243 studierna var heterogena och därför gjordes en metaanalys på de 88 studier som hade en gemensam effektvariabel. Metaanalysen visade också ett signifikant positivt samband mellan antibiotikakonsumtion och resistens. Resultatet var liknande oavsett studietyp: tvärsnittsstudie, kohortstudie eller fall-kontrollstudie. Däremot visade studier från södra Europa ett starkare samband mellan användning och resistens.

En styrka med översikten är att den innehåller många studier gjorda med olika metodik, olika bakterier och olika antibiotika. Resultatet har därför hög generaliserbarhet. Några svagheter är att binomialtestet inte tar hänsyn till skillnader inom studierna, endast om sambandet är positivt eller negativt. I flera av studierna saknades information om vilka antibiotika som använts och i många av studierna var data självrapporterade. Det fanns också vissa tecken på publikationsbias, att små negativa studier inte publicerades i lika hög grad som små positiva studier.

Författarna drar slutsatsen att ökad konsumtion av antibiotika inte bara producerar mer resistens på den enskilda patientens nivå utan även mer resistens i samhället, landet och på regional nivå, vilket i sin tur kan skada enskilda patienter. I brist på nya antibiotikavarianter är det viktigt att använda de antibiotika som finns på ett klokt sätt för att bevara deras effekt.

Elin Jerremalm

Källa:
  1. Bell BG, Schellevis F, Stobberingh E, Goossens H, Pringle M. A systematic review and meta-analysis of the effects of antibiotic consumption on antibiotic resistance. BMC Infect Dis. 2014 Jan 9;14:13. PubMed

Senast ändrad 2018-04-26