Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Bra med kvalitetsmål som löper över flera år

Publicerat 2016-08-16

Det är en av slutsatserna i Läkemedelskvalitetsbokslut 2015, för husläkarmottagningarna. Regelbunden fortbildning och kontinuitet i bemanningen är andra viktiga framgångsfaktorer i kvalitetsarbetet med läkemedel.

I sammanfattningen av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens Läkemedelskvalitetsbokslut 2015 redovisas resultaten från drygt 200 husläkarmottagningar (HLM) i Stockholms läns landsting (SLL) och deras arbete med att förbättra kvalitén inom läkemedelsområdet under förra året. HLM satte själva sina kvalitetsmål, vilka oftast byggde på Stockholms läns läkemedelskommittés Kloka råd och riktlinjer, Stramas rekommendationer samt andra nationella riktlinjer.

Samtliga mottagningar har redogjort för tre punkter, vilka ska ge en översikt av läkemedelsförskrivningen samt svara på om målen från föregående år har uppnåtts:

  1. Analyserat läkemedelsanvändningen och kommenterat utfallet för de tre förbättringsområden som mottagningen angav föregående år.
  2. Tagit fram tre förbättringsområden för mottagningen för 2016.
  3. Redogjort för andra faktorer som kan ha påverkat förskrivningsmönstret.

Resultatet av punkt 1 visade att alla vårdcentraler hade följt upp sina mål samt redovisat hur de arbetat för att uppnå dessa. Av totalt 618 svar från 206 HLM bedömde 53 procent att det skett en positiv förändring och förbättring av målen under 2015 jämfört med 49 procent under 2014. Svarsfrekvensen var 99 procent.

Minska antibiotikaförskrivningen vanligaste målet

De vanligaste förbättringsområdena (terapimålen) fanns inom följande terapiområden och kunde till exempel vara att minska förskrivningen eller att följa de Kloka råden:

  1. Antibiotika
  2. Protonpumpshämmare (PPI)
  3. Diabetesläkemedel
  4. Antikoagulantia (NOAK och Waran).

Många HLM har valt att fortsätta med samma förbättringsområden under flera år då det är svårt att förändra förskrivningsmönster under kort tid.

Informationsläkare och informationsapotekare har efterfrågats och har deltagit i läkarmöten med fortbildning och uppföljning av förskrivningsstatistik. HLM kan även själva följa mottagningens läkemedelsförskrivning i den gemensamma uppföljningsportalen (GUPS) och några HLM använder också RAVE, ett analysverktyg där läkemedelsförskrivningen per diagnos kan följas.

Vikarier och hyrläkare kan påverka mönstret

Faktorer som kan ha påverkat förskrivningsmönstret är till exempel hur andra läkare tidigare har ordinerat läkemedel, patienternas önskemål och påverkan av läkemedelsreklam. Ett upplevt problem är att vikarier och hyrläkare påverkar följsamheten till förskrivningsrekommendationerna negativt eftersom de sällan får utbildning kring rekommendationerna.

Andra faktorer som påverkat förskrivningen är bland annat riktlinjer, vårdprogram och utbildningar. Det framgår också att regelbunden fortbildning har en positiv effekt på kvalitetsarbetet.

Vid utvärderingen har HLM använt data som baseras på uthämtade recept, markerade med arbetsplatskoder.

Medicinskt kvalitetsarbete ersätter Läkemedelskvalitetsbokslutet

Läkemedelskvalitetsbokslutet 2015 blir det sista bokslutet och ersätts av medicinskt kvalitetsarbete i FFU 2016. Den målrelaterade ersättningen betalas ut om HLM genomför och redovisar ett medicinskt kvalitetsarbete under 2016. HLM väljer själva vilket område de ska fokusera på. Läs mer på Vårdgivarguiden.

Kvalitetsbokslutsmodellen är ett alternativ till direkt kostnadsansvar för läkemedel inom husläkarverksamheten.

Susanne Elfving

Källa:
  1. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Läkemedelskvalitetsbokslut 2015, Sammanfattning av Läkemedelskvalitetsbokslut år 2015 i Webbaserad inrapporteringsmall – WIM enkät. Rapport 2016 april

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad