Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Större nytta än risk av COX-hämmare vid ryggsmärta

Publicerat 2017-02-17

Sex patienter måste behandlas för att ytterligare en ska uppnå betydelsefull smärtlindring av COX-hämmare (NSAID) vid ryggvärk. Det är slutsatsen i en metaanalys publicerad i BMJ. Risken för gastrointestinala biverkningar är 2,5 gånger högre jämfört med placebo.

Metaanalysen bygger på 35 randomiserade studier med över 6 000 patienter varav 22 studier innehöll patienter med ländryggssmärta, elva studier innehöll patienter med ischias och två studier patienter med nacksmärta. Behandlingstiden var i genomsnitt sju dagar.

Resultatet visade att COX-hämmare (NSAID) har effekt på smärta och funktionsnedsättning vid ryggsmärta men att effekten inte är så stor jämfört med placebo.

Number needed to treat (NNT) för att uppnå en signifikant smärtlindrande effekt jämfört med placebo var 5 (vid en uppföljningstid på mer än två veckor) respektive 6 (vid en uppföljningstid på två veckor till tre månader). Effekten på funktionsnedsättningen var något mindre än effekten på smärtan.

FIer med gastrointestinala biverkningar

Generellt sågs ingen skillnad i frekvens av biverkningar mellan COX-hämmare och placebo men andelen patienter som rapporterade gastrointestinala biverkningar med COX-hämmare var högre jämfört med placebo (relativ risk 2,5). Uttryckt som number needed to harm (NNH) blir det 47.

– En viktig aspekt med denna form av metaanalyser är att ryggsmärta kan ha olika genes och att de flesta tillstånden med ryggsmärta blir bättre efter några veckor även utan läkemedel. Med tanke på att de inkluderade studierna i denna metaanalys skiljer sig åt ganska mycket är det svårt att värdera effektstorleken utifrån skillnaden. Det avgörande är att skillnaden är statistiskt signifikant och nyttan förefaller större än risken säger Carl-Olav Stiller, ordförande i expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar.

En annan aspekt som framkommer i metaanalysen är att det saknas resultat från studier längre än tre månader.

Författarna i studien påpekar att det i andra metaanalyser har visats att både opioider och paracetamol har dålig eller ingen effekt vid ryggsmärta och att det i nuläget inte finns någon riktigt effektiv behandling vid ryggsmärta.

Susanne Elfving

Källa:
  1. Machado GC, Maher CG, Ferreira PH, Day RO, Pinheiro MB, Ferreira ML. Non-steroidal anti-inflammatory drugs for spinal pain: a systematic review and meta-analysis. Ann Rheum Dis. 2017 Feb 2. pii: annrheumdis-2016-210597
  2. Machado GC, Maher CG, Ferreira PH, Pinheiro MB, Lin CW, Day RO et al. Efficacy and safety of paracetamol for spinal pain and osteoarthritis: systematic review and meta-analysis of randomised placebo controlled trials. BMJ. 2015 Mar 31;350:h1225
  3. Abdel Shaheed C, Maher CG, Williams KA, Day R, McLachlan AJ. Efficacy, tolerability, and dose-dependent effects of opioid analgesics for low back pain: a systematic review and meta-analysis. JAMA Intern Med. 2016 Jul 1;176(7):958-68

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad