Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Toxiska och allergiska reaktioner på ljus och läkemedel i förening

Publicerat 2019-07-30

Under den ljusare årstiden ökar risken för fototoxiska och fotoallergiska hudreaktioner på solljus i samband med användning av vissa läkemedel. Här ger Desirée Wiegleb-Edström, universitetslektor på läkarprogrammet, Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet, en översikt över dessa reaktioner. De flesta personer har inga större problem med överkänslighet mot solljus. Den individuella känsligheten varierar dock kraftigt.

Ljus- eller fotosensibilisering innebär en ökad känslighet för ljus, som kan ge till exempel ökad rodnad, eksem och ibland blåsor på huden. Det som normalt är oskadliga doser av ultraviolett eller synligt ljus kan resultera i onormala biologiska effekter, om specifika ämnen som absorberar strålningen finns närvarande i huden. Solskyddsmedel kan ha begränsad effekt på läkemedelsinducerad solljusöverkänslighet. Det beror på att de flesta interaktioner mellan solljus och läkemedel sker inom det ultravioletta området med längre våglängder, som är svårare att skydda sig mot.

Fototoxiska reaktioner vanligast

Två typer av reaktioner kan förekomma, fototoxiska och fotoallergiska. Desirée Wiegleb-Edström, universitetslektor på läkarprogrammet, Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet, utreder skillnaden.

– Fototoxisk reaktion är den vanligaste reaktionen av kombinationen ljus och ett ämne, exempelvis systemiska eller utvärtes använda läkemedel. De flesta läkemedel som ger en ökad solkänslighet ger denna typ av reaktion. Reaktionen är dosberoende, så vem som helst kan drabbas, om det bara finns tillräcklig mängd ljus av lämplig våglängd samt läkemedel.

– Den vanligaste reaktionen är erytem och ödem. Erytemet ser ut som en vanlig solbränna med en förstärkt rodnad efter solning och en skarp gräns mellan exponerat och ickeexponerat område. Det kan också förekomma blåsor.

– Varje sommar får vi in patienter som tagit diuretika och råkat ut för den här reaktionen. De kanske har suttit på balkongen och solat när de plötsligt upplevt en brännande, svidande och smärtande rodnad, ibland med blåsor, på fotryggen. Orsaken till att det är vanligast på underben och fotrygg är förmodligen en sämre lokal cirkulation med ansamling av läkemedel just där. De uppsöker ofta primärvården. Besvären är oftast akuta och övergående.

Fotoallergiska reaktioner ovanligast

Till skillnad från fototoxiska reaktioner kan fotoallergiska reaktioner utlösas av små mängder solljus, vilket också framgår av översikten över kännetecken på de båda reaktionerna, se Tabell 1.

– Fotoallergiska reaktioner är ovanliga och knepiga. De ger sig tillkänna som kontakteksem plus klåda. Fotoallergiska reaktioner är mer sällsynta men allvarligare, eftersom konsekvenserna kan vara livslånga. Man blir ju aldrig fri från allergin. Fotoallergiska reaktioner kan utlösas av små mängder solljus och små mängder av det aktuella läkemedlet. Om man exempelvis smörjt in sig med ett lokalt verksamt läkemedel som också hamnat på ett klädesplagg, så räcker det kanske inte att tvätta plagget. Besvären kan ändå återkomma när man sätter på sig plagget och utsatt sig för solljus. Hudytan är ofta dessutom mer eksemlik med vesikler. Ofta uppträder stark klåda. Fotoallergiska reaktioner sker främst av ämnen som appliceras på huden.

Differentialdiagnosen ibland svår

Ljussensibiliseringen av läkemedel är inget stort kliniskt problem, men ibland kan differentialdiagnosen vara svår, jämför Tabell 1. Vissa hudsjukdomar försämras också i solljus, exempelvis diskoid lupus erythematosus, soleksem (som drabbar cirka 20 procent av befolkningen, fler kvinnor än män), psoriasis (hos cirka 10 procent av patienterna) och rosacea, men även en del sällsynta hudsjukdomar.

Om patienten har en förstärkt rodnad efter solning kan läkaren på goda grunder misstänka en fototoxisk reaktion. Anamnesen kan ge svar på om patienten börjat ta nya läkemedel och förhållandet mellan tablettintag och uppkomst av symtom. Ibland uppstår den förstärkta solbrännan först efter 72 timmar, vilket förstås försvårar att avgöra sambandet.

De viktigaste läkemedlen som vid systemanvändning ger fototoxiska och fotoallergiska reaktioner framgår av Tabell 2 och 3. Av tetracyklinerna är det så gott som enbart doxycyklin som ger ljussensibiliseringsproblem. Dessa ses sällan med lymecyklin eller tetracyklin, vilka därför normalt inte behöver undvikas sommartid. Det är bra att tänka på, eftersom många aknepatienter står på tetracykliner.

Ketoprofen särskilt problemutsatt

– NSAID-preparat kan ibland ge problem, framför allt ketoprofen, som kan ge besvär både vid lokal och systemisk användning. Ketoprofen korsreagerar också med solskyddsfilter med risk att bli kontaktallergisk mot solskyddskräm, varnar Desirée Wiegleb-Edström.

De aktuella våglängderna finns oftast inom UVA-området. Det innebär att det inte bara är en risk att vistas utomhus vid soligt väder, utan att också strålningen genom fönsterglas eller i solarier kan vara ett problem. Den viktigaste åtgärden är att sätta ut det aktuella läkemedlet. Om detta absolut inte är möjligt ska patienten skydda sig med kläder och hatt samt använda solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor för både UVA och UVB.

Tabell 1. Karaktäristika för läkemedelsinducerande fototoxiska reaktioner.

Tabell 1. Karaktäristika för läkemedelsinducerande fototoxiska reaktioner. Källa: Stein och Schenfeld, bearbetad.

Tabell 2. Systemiskt verkande läkemedel som orsakar fototoxisk reaktion (i urval).

Tabell 2. Systemiskt verkande läkemedel som orsakar fototoxisk reaktion (i urval). Källa: Stein och Scheinfeld, bearbetad.

Tabell 3. Systemiskt verkande läkemedel som orsakar fotoallergisk reaktion (i urval). Källa: Stein och Scheinfeld, bearbetad*) Ingår i den fasta kombinationen sulfametoxazol, trimetoprim.**) Endast godkänt som ögondroppar.

Tabell 3. Systemiskt verkande läkemedel som orsakar fotoallergisk reaktion (i urval). Källa: Stein och Scheinfeld, bearbetad*) Ingår i den fasta kombinationen sulfametoxazol, trimetoprim.**) Endast godkänt som ögondroppar.

Artikeln är något omarbetad och har tidigare publicerats i Tidningen Evidens, nr 3 2014.

David Finer

Källa:
  1. Stein KR, Scheinfeld NS. Drug-induced photoallergic and phototoxic reactions. Expert Opin Drug Saf. 2007 Jul;6(4):431-43. Pubmed
  2. Dawe RS, Ibbotson SH. Drug-induced photosensitivity. Dermatol Clin. 2014 Jul;32(3):363-8. PubMed

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad