Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Ökad biverkningsrapportering av intrauterina preventivmedel med gestagen

Ökad biverkningsrapportering av intrauterina preventivmedel med gestagen

Publicerat 2018-08-21

Intrauterina preventivmedel med gestagen kom på tredje plats, efter apixaban och warfarin, i antal biverkningsrapporter från hälso- och sjukvården till Läkemedelsverket 2017. Vanligaste orsaken var oönskade och extrauterina graviditeter.

Läkemedelsbiverkningar

Totalt rapporterades det in 7 695 biverkningsrapporter till Läkemedelsverket 2017, varav 29 procent kom från konsumenterna. Fortfarande var det flest rapporter från hälso- och sjukvården för blodförtunnande läkemedel, där apixaban (128 st) och warfarin (109 st) var vanligast. Rivaroxaban (78 st) kom på fjärde plats. Hjärnblödning var en vanlig orsak.

Antalet rapporter för intrauterina preventivmedel med gestagen ökade från hälso- och sjukvårdspersonal från 62 stycken 2016 till 81 stycken 2017. Även bland konsumenter rapporterades biverkningar för produkterna. Från hälso- och sjukvårdspersonal gällde det framförallt oönskade och extrauterina graviditeter medan det från patienterna främst handlade om buksmärta och nedstämdhet.

De allvarligaste biverkningsrapporterna från konsumenterna gällde levotyroxin och liotyronin, där det ofta handlade om utebliven effekt.

För barn under 18 år rörde de flesta allvarliga rapporterna från hälso- och sjukvården olika vacciner, där vaccin mot rotavirus och kombinationsvaccinet mot difteri, H. influenzae B, kikhosta, polio, stelkramp och hepatit B var vanligast.

Ungefär 4 procent av de allvarliga rapporterna (totalt) hade biverkningen som misstänkt dödsorsak. De flesta rörde antikoagulantia och allvarliga blödningar.

Många rapporter betyder inte automatiskt större risk

Att ett läkemedel får många biverkningsrapporter behöver inte betyda att det är mindre säkert än ett annat med färre rapporter. Läkemedelsverkets biverkningsdatabas består av spontanrapporter och det finns mycket som kan påverka att det finns många rapporter för vissa läkemedelssubstanser. Till exempel kan större användning av substansen, specialintresserade och uppmärksammade läkare och patienter, eller att ett läkemedel diskuterats mycket i media ge fler biverkningsrapporter.

Läkemedelsverket understryker att det är mycket viktigt att både hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten fortsätter att rapportera in alla misstänkta biverkningar. Förutom att det registreras i Läkemedelsverkets databas registreras det även i en europeisk databas. Där ingår de i den europeiska säkerhetsövervakningen av läkemedel. Den europeiska läkemedelsmyndighetens databas innehåller mer än tolv miljoner biverkningsrapporter.

Registrera även biverkningar i Patientregistret

Vårdgivare ska även registrera läkemedelsbiverkningar och läkemedelsförgiftningar i Socialstyrelsens Patientregister, gäller dock inte primärvård, om det har medfört väsentligt besvär eller risk för patienten. Troligtvis är det en stor underrapportering där så det är viktigt att rapportera även i detta register.

Susanne Elfving

Källa

  1. Läkemedelsverket. Årsrapport för biverkningar 2017

Senast ändrad 2018-08-29