Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Rätt intervention kan ge ökad statinanvändning

Rätt intervention kan ge ökad statinanvändning

Publicerat 2019-11-07

Individualiserad information till patienter kan öka statinanvändningen och beslutsstöd i kombination med feedback till läkare kan ge ökad förskrivning av statiner.

Kvinna med telefon

Det föreligger en underanvändning av statiner. I en översiktsartikel publicerad i JAMA Cardiology undersöktes om interventioner riktade till patienter och förskrivare resulterade i en ökad förskrivning av statiner till patienter utan kardiovaskulär sjukdom men med indikation för statinbehandling.

De mest effektiva interventionerna riktade till patienter var de som erbjöd individualiserad information om kardiovaskulär sjukdom och behandlingsråd, snarare än allmän information, gärna i kombination med skriftlig information eller telefonkontakt. De mest framgångsrika interventionerna för att få läkare att öka förskrivningen av statiner var webbaserade beslutsstöd i kombination med feedback som möjliggjorde jämförelse med andra kollegor eller enheter.

Översikten inkluderade 20 randomiserade studier mellan åren 2000–2019 och ungefär 110 000 patienter (sex studier inkluderade patienter med typ 2-diabetes, tio studier inkluderade patienter med ökad kardiovaskulär risk eller LDL-nivåer). Uppföljningstiden varierade mellan två veckor och 17 månader. Interventionerna och utfallen i de olika studierna var mycket heterogena vilket försvårar analys.

Interventioner riktade till patienter eller förskrivare resulterade en ökad förskrivning av statiner i drygt hälften av studierna. De interventioner som hade använts var patientutbildande åtgärder (fyra studier), beslutsstöd (två studier), feedbacksystem (två studier), utbildning av läkare (fyra studier), stöd från sjuksköterska/ farmaceut (två studier) samt kommunikationsstrategier (en studie).

Svensk individualiserad studie

En svensk undersökning ingick i den amerikanska genomgången. I den svenska studien tillfrågades individer äldre än 40 år i Västerbotten med ärftlighet samt ytterligare en riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom om de ville delta i en studie som innebar ultraljud av halskärlen, undersökning av riskfaktorer och enkäter. I studien randomiserades 3 500 individer till intervention eller kontrollgrupp. Interventionen innebar att patienten via sin primärvårdsläkare erhöll resultatet av ultraljud halskärl (vilket upprepades sex månader senare), skriftlig information om ateroskleros och hur det kan modifieras av en hälsosam livsstil och mediciner samt ett uppföljande telefonsamtal av sjuksköterska. Efter ett år hade patientrapporterad statinanvändning ökat signifikant mer i interventionsgruppen (från 11,8 procent till 24 procent) jämfört med kontrollgruppen (från 11 procent till 14,5 procent). Skillnaden var signifikant också efter justering för kön, ålder och utbildningsgrad.

Denna studie och den amerikanska genomgången visade att de mest effektiva interventionerna för patienter var de som erbjöd individualiserad information om kardiovaskulär sjukdom och behandlingsråd, snarare än allmän information, gärna i kombination med skriftlig information eller telefonkontakt. I fyra av sju studier med patientinriktade åtgärder ledde det till en ökad förskrivning av statiner.

De mest framgångsrika initiativen för att få läkare att öka förskrivningen av statiner var webbaserade beslutsstöd i kombination med feedback som möjliggjorde jämförelse med andra kollegor eller enheter. Enbart undervisning eller beslutsstöd räckte inte för att förändra läkares förskrivning.

I två studier resulterade interventioner från sjuksköterskor och farmaceuter i en ökad statinförskrivning. I en av studierna gav sjuksköterskor inom primärvården individualiserade råd till patienter om bland annat riskfaktorer. I den andra studien kontaktades läkare av farmaceuter som gav råd om statinförskrivning till individuella patienter med diabetes som hade identifierats ha indikation för statin.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för hjärt- och kärlsjukdomar

Källa

  1. Näslund U, Ng N, Lundgren A, Fhärm E, Grönlund C, Johansson H et al; VIPVIZA trial group. Visualization of asymptomatic atherosclerotic disease for optimum cardiovascular prevention (VIPVIZA): a pragmatic, open-label, randomised controlled trial. Lancet. 2019 Jan 12;393(10167):133-142
  2. Sparrow RT, Khan AM, Ferreira-Legere LE, Ko DT, Jackevicius CA, Goodman SG et al. Effectiveness of interventions aimed at increasing statin-prescribing rates in primary cardiovascular disease prevention: a systematic review of randomized clinical trials. JAMA Cardiol. 2019 Aug 28

Senast ändrad 2019-11-07