Psykisk hälsa hos unga – mer fysisk aktivitet och mindre skärmtid rekommenderas

Kraftansamling för ungas psykiska hälsa är en kunskapssammanfattning framtagen av en grupp läkare med bred kompetens. Här finns till exempel barnpsykiater, allmänpsykiater, skolläkare, barnneurologer och allmänläkare. Rapporten går igenom det vetenskapliga underlaget till den försämrade hälsan och lyfter fram fem åtgärder för att förbättra den. Upplägget är evidensbaserat och rapporten rymmer 113 referenser.

Ökningen av psykiska symtom hos barn och unga i skolåldern baserar sig till stor del på självrapporterade symtom i undersökningar från västvärlden. I Folkhälsomyndighetens återkommande enkäter Skolbarns Hälsovanor har symtom som oro, stress, ångest, sömnsvårigheter och nedstämdhet ökat hos unga i skolåldern och ses hos allt yngre barn.

Barn- och ungdomspsykiatrin rapporterar ökande söktryck och läkemedelsförskrivningen till unga ökar också. ADHD, autism, depression och ångestsyndrom var de fyra vanligaste psykiatriska diagnoserna bland både pojkar och flickor. Ökningen är störst bland unga kvinnor med depression och ångest, i synnerhet bland flickor mellan 10 och 17 år. Förskrivning av antidepressiva läkemedel, främst SSRI, har ökat påtagligt. Andelen flickor i åldern 10–14 år som fått antidepressivt läkemedel förskrivet ökade med nästan 60 procent mellan 2014 och 2018. Förskrivningen av läkemedel för ADHD har också ökat. Under 2017 hämtade 5,6 respektive 2,6 procent av alla pojkar och flickor i åldrarna 10–17 år ut minst ett ADHD-läkemedel på recept.

Skärmtid ger undanträngningseffekter

Det finns en samvariation mellan livsstilsförändringar och självrapporterade psykiska besvär. Det gäller framförallt minskad fysisk aktivitet och ökad skärmtid. Enligt WHO:s riktlinjer bör unga 6–17 år ha minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Andelen 11-, 13- och 15-åringar som når rekommendationen i Sverige är idag låg, lägst bland 15-åriga flickor, endast 9 procent. Barns tid framför en skärm har ökat. Andelen 2-4-åringar som använder internet mer än en timme per dag har ökat från 5 procent år 2012 till dagens 43 procent. Nästan alla unga över 11 år använder digitala medier dagligen. En fjärdedel av pojkar 11–13 år tillbringar över fyra timmar per dag vid digitala medier. De negativa konsekvenserna av hög skärmtid hänger ofta samman med undanträngningseffekter. Tid för skolarbete, sömn och fysisk aktivitet minskar när skärmtiden ökar. Det finns tydliga samband mellan sömnbrist/sömnproblem och skärmtid.

Upplevd stress i skolan har ökat över tid. 2009/10 uppgav 19 procent av de 13-åriga flickorna att de var stressade av skolarbetet. 2017/18 uppgav 48 procent samma sak. Socioekonomiska skillnader spelar roll för psykisk hälsa. Skolungdomar med bättre ekonomisk situation har högre nivåer av positiv psykisk hälsa än de med sämre ekonomisk situation. Födelseland förefaller dock spela en mindre roll. De sociala skillnaderna i samhället har ökat under de senaste 30 åren, vilket kan vara en faktor bakom den ökande psykiska ohälsan. Trots ökningen av psykiska symtom anser flertalet unga i skolåldern att de har goda relationer till jämnåriga, till föräldrar och till andra vuxna.

Fem förslag för förbättring

Rapporten för fram fem initiativ med tydliga positiva effekter på ungas psykiska hälsa:

1. Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet.
2. Balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter.
3. Livskunskapsprogram som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar.
4. Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar.
5. Tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa.

Livskunskapsprogram baseras på att barn och unga i skolåldern behöver kunna hantera starka känslor, koncentrera sig och samspela socialt. Studier visar att ungas sociala och emotionella färdigheter går att förbättra och stärka och där har skolan en betydelsefull roll. Livskunskapsprogram syftar till att lära ut fem huvudkomponenter och kompetenser: självmedvetenhet, självhantering, social medvetenhet, förhållningssätt och ansvarsfullt beslutsfattande.

Anpassning av skolans krav till ungas förutsättningar innebär att de krav som idag ställs på elevers generella kognitiva förmågor måste beaktas utifrån den stora variation som föreligger hos barnpopulationen. Den andel av elever inom grundskolan som får betydande svårigheter, speciellt på högstadiet, till följd av kognitiva funktionsproblem eller funktionsnedsättningar uppgår till minst 15 procent av elevgruppen. Det gäller till exempel barn med ADHD, intellektuell funktionsnedsättning eller autism. När skolans pedagogiska kunskapsmål formuleras bör det ske även utifrån en bred kunskap om barns kognitiva utveckling och förmågor.

Tidig upptäckt och stöd innefattar barn med olika funktionsproblem. Det handlar till exempel om barn med ADHD, språkstörning, dyslexi, autism och intellektuell funktionsnedsättning. Men också om barn som fått intensiv cancerbehandling eller haft svårbehandlad diabetes eller är uttalat för tidigt födda. Och även barn med problematisk skolfrånvaro, barn utsatta för mobbning och inte minst barn utsatta för våld. Våldet kan yttra sig såsom fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, försummelse eller att man är vittne till våld.

– Kunskapssammanfattningen är välgjord och lyfter fram de viktiga orsakerna till försämrad psykisk hälsa hos barn. Utöver det som framkommer i rapporten finns det även studier som visar förbättring av kärnsymtom vid ADHD vid motion. Fysisk aktivitet kan även erbjudas vid lindrig- eller måttlig depression hos vuxna. Detta är inte tillräckligt välbeforskat hos unga, men glädjande håller två randomiserad studier, varav en i Sverige, på att genomföras, säger Pär Höglund, med dr, överläkare, BUP Brommaplan, medlem i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för psykisk hälsa.

Christer Norman
allmänläkare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Källa

1. Svenska läkaresällskapet. Fem hälsoinsatser i skolan som kan förbättra ungas psykiska hälsa