Läkemedelsrester hos råttor kopplas till risk för zoonotiska infektioner

Enligt en studie på vilda råttor i urbana miljöer i Brasilien hade mer än hälften av de undersökta råttorna läkemedelsrester i sig, såsom antibiotika och antidepressiva. I studien kopplas detta till förändrad risk för zoonotiska infektioner.

Det är välkänt att djur, inte minst fiskar, riskerar att påverkas av läkemedelsrester som via tillverkning och användning sprids i vattenmiljön. Kunskapen om hur läkemedelsrester påverkar landlevande djur, särskilt vilda däggdjur, är mer begränsad.

Cirka 60 procent av smittämnen som orsakar sjukdom hos människor har zoonotiskt ursprung, det vill säga överförs från djur till människa. Detta understryker vikten av att förstå hur läkemedel påverkar sjukdomsdynamiken hos sådana värddjur. Exempel på zoonotiska sjukdomar är sorkfeber, harpest, fästingburna sjukdomar, rabies och ebola. I den här studien undersöktes Capillaria-parasiter, en infektion av rundmask som kan smitta människor, samt leptospirabakterier som kan ge leptospiros.

Råttor som modell för zoonotiska infektioner

Urbana råttor är särskilt lämpliga för att studera sambandet mellan läkemedelsrester och zoonotiska infektioner, eftersom de är globalt spridda, lever nära människor, är allätare och nära kopplade till vattenmiljöer, avfall och avlopp. I studien, med författare vid Sveriges lantbruksuniversitet, undersöktes detta hos vilda råttor i Brasilien i områden med låg socioekonomisk status.

Totalt analyserades 97 läkemedelssubstanser i hjärnan hos 152 råttor. Hos 55 procent av råttorna påträffades läkemedel; knappt en tredjedel hade flera olika substanser.

Citalopram kopplas till ökad risk för parasiter

Citalopram var vanligast och fanns i mätbara nivåer hos 26 procent av de undersökta råttorna. Råttor med citalopram hade en trefaldigt ökad risk för Capillaria-parasiter. En möjlig förklaring skulle kunna vara beteendeförändringar hos råttorna, såsom att de söker föda över större ytor och därmed får en högre exponering för smitta.

Azitromycin minskar infektion men kan driva resistens

Azitromycin fanns hos 9 procent av råttorna. Förekomsten av leptospirabakterien var 91 procent lägre hos råttor med azitromycin. Lägre risk för bakterien sågs även hos råttor med andra läkemedel, vilket kan tala för att effekten inte är begränsad till antibiotika.

Även till synes positiva effekter kan på sikt påverka ekologi och evolution och innebära risker för människors hälsa. Dessa resultat bör också ses i ljuset av att antibiotikarester i miljön utgör ett stort problem, eftersom de kan bidra till antibiotikaresistens.

Problematiska långtidseffekter på smitta och folkhälsa

Studien tyder på att läkemedelsföroreningar kan förändra infektionsmönster hos viktiga zoonotiska värddjur. Det kan i sin tur utgöra en möjlig väg genom vilken sådana miljöföroreningar kan påverka folkhälsan, särskilt i urbana miljöer världen över.

Källa

1. Sundberg AJ, Cerveny D, Costa F, Begon M, Souza FN, Cruz JS, et al. Pharmaceutical Pollutants in Urban Rats Are Linked to Zoonotic Infection Risk. Environ Sci Technol Lett. 2026 Apr 28;13(5):656-663