Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Enklare att ställa KOL-diagnos

Publicerat 2016-03-03

Spirometriundersökning för diagnostisering och uppföljningav patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, blir nu enklare än tidigare. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör vi erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV1/FVC enbart utifrån forcerad utandning efter luftrörsvidgande behandling till personer med misstänkt KOL, som röker eller har rökt.

Bestämning av vitalkapacitet vid en särskild utandningsmanöver i långsam hastighet har således slopats. Dessutom har den så kallade ”65─65-regeln” avskaffats. Nu gäller att FEV1/FVC ska vara <0,7 för alla åldrar för KOL-diagnos. Eftersom kvoten även normalt sjunker med stigande ålder riskerar detta att medföra en överdiagnostik i högre åldrar. Sätt därför alltid lungfunktionen i relation till symtom och aktivitetsbegränsning.

Vid spirometriundersökning, kom ihåg att:

  1. patienten måste andas in så mycket som möjligt
  2. luften ska ”kastas” ut i spirometern vid utandningen så snabbt det bara går
  3. patienten måste peppas att fortsätta utandningen minst 6 sekunder eller tills en tydlig platå uppträder på volym-tidskurvan

Mätning av fysisk kapacitet med 6 minuters gångtest är högt prioriterat i riktlinjerna, liksom styrke- och konditionsträning. Träning ökar patienternas funktionsförmåga och livskvalitet och minskar risken för sjukhusinläggning. Kardiovaskulär samsjuklighet är vanlig, och det är viktigt att erbjuda KOL-patienter hjärtsviktsutredning vid symtom som inte direkt förklaras av patientens KOL. Rökstopp är den enskilt viktigaste behandlingsåtgärden.

Lungfunktionen mätt som FEV1 i procent av förväntat, respektive förekomst av exacerbationer senaste året är två faktorer som är viktiga för att bedöma patientens risk för kommande exacerbationer. Patientens grad av symtom ska också bedömas, gärna med så kallad CAT-skala.

Luftrörsvidgare är basen i behandlingen och i Kloka Listan 2016 är inhalerade långverkande antikolinergika förstahandsrekommendation för alla patienter som behöver regelbunden underhållsbehandling. Dessa läkemedel har både symtomlindrande och exacerbationsförebyggande effekter vid KOL. På Kloka Listan 2016 finns nu tiotropium (Spiriva Handihaler) och glykopyrron (Seebri Breezhaler). Bland de långverkande beta-2-stimulerarna på KOL-indikation utgår formoterol (Oxis Turbuhaler). Indakaterol (Onbrez Breezhaler) som doseras en gång dagligen upptas. Glykopyrron och indakaterol finns också i en fast kombination (Ultibro Breezhaler) på Kloka Listan.

Generellt ska sannolikt en betydligt mindre andel av patienterna med KOL behandlas med inhalationssteroider än vad som har praktiserats de senaste åren. Europeiska läkemedelsverket, EMA, utreder nu pneumonirisken vid behandling av KOL-patienter med inhalationssteroider.

Rekommendationer för läkemedelsbehandling vid KOL skildras utförligt i Evidens #5 2015.

Eva Wikström Jonsson

Senast ändrad 2018-03-20

Evidens 1 2015

Det här är en artikel från tidningen Evidens. Läs hela tidningen här.


Vill du ha papperstidningen - kontakta lakemedelskommitten@sll.se

Granskning bekräftar risk för lunginflammation
En granskning av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté PRAC bekräftar den sedan tidigare kända risken för lunginflammation med inhalerade kortikosteroider vid KOL. Men nyttan med läkemedlen överväger riskerna, enligt PRAC.

Lunginflammation är en vanlig biverkning för samtliga inhalerade kortikosteroider.

Det är ingen förändring i hur läkemedlen ska användas, men vårdspersonal och patienter ska vara uppmärksamma på tecken på lunginflammation eftersom de kan likna exacerbationer av den underliggande KOL-sjukdomen. 2016-03-18 Läs mer.