Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Infektioner hos barn – när behövs antibiotika

Publicerat 2016-03-03

Infektionssymtom är en vanlig sökorsak på barnakuterna. Vissainfektioner ska behandlas med antibiotika men många är självläkande.

Malin Rydh-Rinder

Pneumoni kan vara virusorsakad eller bakterieorsakad och det är svårt att skilja dessa från varandra.

– Det finns en mängd olika virus som kan orsaka nedre luftvägsinfektioner och till exempel är influensa, metapneumovirus och respiratoriskt syncytie (RS)-virus vanliga orsaker till pneumoni hos barn, sa Malin Rydh-Rinder, med dr, biträdande överläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, medlem i Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för infektionssjukdomar.

Det viktigaste i diagnostiken är att väga samman anamnes, status, CRP och epidemiologi. Högt CRP pekar mot bakteriell infektion. Influensa- och RS-virussäsong gör sannolikheten för virus högre.

Annan diagnostik är svåranvänd, bland annat på grund av bärarskap:

  • Nasofarynxodling är av ringa värde för att veta vilka bakterier som finns i de nedre luftvägarna. Mycket vanligt med bärarskap under småbarnsåren.
  • Pneumokockantigen i urin. Bärarskap leder till överdiagnostik, ska därför användas sparsamt på barn.
  • Nasofarynxaspirat, virus-PCR. Används inom slutenvård. Hjälper inte för att avgöra behandling akut.
  • Snabbtest RS/influensa. Kan stödja diagnos av RS-virus eller influensa. Dock måttlig sensitivitet.
  • Mycoplasmaserologi och PCR. Har dålig specificitet och är svårtolkat. Ska användas sparsamt och vid klar klinisk frågeställning. Tämligen vanligt med bärarskap hos friska barn.

Se skillnad på utslag

Hudutslag är ett annat område där diagnostiken är viktig för rätt behandling.

– Herpesstomatit, höstblåsor, impetigo och Staphylococcal scalded skin syndrome, SSSS, är hudinfektioner som förekommer hos barn och som är viktiga att kunna skilja från varandra, sa Malin Rydh-Rinder.

Herpes och höstblåsor är oftast självläkande virusinfektioner. Impetigo kan behöva antibiotikasalva (retapamulin, Altargo) och ibland systemisk antibiotika. SSSS däremot, är en potentiellt allvarlig infektion som behandlas med intravenös antibiotika de första dygnen och orsakas av stafylokocker som producerar epidermolytiskt eller exfoliativt stafylokocktoxin A eller B. Första tecknet på SSSS är rodnad och smetig hud runt ögon och mun. Under de närmaste dygnen utvecklas en generell smärtsam hudrodnad som sedan leder till blåsbildning och hudavlossning. Smärtan i huden påverkar barnet kraftigt. Feber kan förekomma men inte alltid.

För bild på SSSS, se DermIS, http://www.dermis. net/dermisroot/en/26969/diagnose.htm

Elin Jerremalm

Senast ändrad 2018-03-02

Evidens 1 2015

Det här är en artikel från tidningen Evidens. Läs hela tidningen här.


Vill du ha papperstidningen - kontakta lakemedelskommitten@sll.se