Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Aktinisk keratos – när och hur behandlas det?

Publicerat 2025-03-18

Porträttbild av Lena Hagströmer

Lena Hagströmer, foto Anna Molander

Aktinisk keratos kan, om diagnosen är säker, behandlas i primärvården. I de flesta fall är hudskadan dock ofarlig och alla fall behöver inte behandlas.

Aktinisk keratos är mycket vanligt förekommande och beror på solskada. Därför är det extra viktigt med solskyddsråd. Ungefär en femtedel av fallen kan läka spontant om huden skyddas från sol.

– I Nederländerna finns en beräkning att nästan 40 procent av alla personer över 55 år har aktinisk keratos. Aktinisk keratos beror på den sammanlagda solexponeringen under livet och är vanligare bland män och utomhusarbetande, säger Lena Hagströmer specialistläkare på Diagnostiskt Centrum Hud och ordförande i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för hud- och könssjukdomar.

Det finns en liten risk att aktinisk keratos kan utvecklas vidare till skivepitelcancer. Varningstecken är tjocka, ömmande eller såriga förändringar. Aktinisk keratos brukar graderas på följande sätt:

Grad 1: Bara torrt eller bara rött.
Grad 2: Både torrt och rött.
Grad 3: Skorpor eller krustor. Dessa fall bör remitteras till hudmottagning.

– Aktinisk keratos kan vara 3–10 mm stora fjällande rodnader, enstaka eller flera stycken. De kan ofta kännas sträva och klåda kan förekomma. Vid dermatoskopi syns ofta vita små prickar i rodnaden, vilket skiljer sig från ett basaliom. Biopsi kan bekräfta diagnosen vid osäkra fall, säger Lena Hagströmer.

Prioriterade grupper för behandling är patienter med:

  • tidigare skivepitelcancer.
  • multipla och utbredda aktiniska keratoser.
  • immunsupprimerande behandling på grund av organtransplantation.
  • aktinisk keratos på öra eller läpp.

Behandling av aktinisk keratos

I Kloka listan är kräm med 5-fluorouracil förstahandsval (Tolak) och i andra hand kräm med imikvimod (Zyclara). Krämerna ska inte smörjas för nära ögonen (1 cm). Recidiv av tidigare läkt lesion är inte ovanligt och behandlingen kan därför behöva upprepas.

– Det är väldigt viktigt att informera patienten om att effekten av behandlingen syns efter en till tre veckor som förvärrad rodnad och sårighet, så att patienten är förberedd på det. Sedan blir huden fin och det blir inga ärr, säger Lena Hagströmer.

På hudmottagning finns ytterligare behandlings-alternativ, till exempel kryobehandling eller fotodynamisk terapi.

Behandling med 5-fluorouracil (Tolak)

  • Icke hyperkeratotiska aktiniska keratoser i ansikte, skalp, öron enligt Fass, i praktiken även handryggar, dekolletage.
  • 1x1 i fyra veckor (avsluta tidigare om svåra biverkningar).
  • Följ upp cirka 6–8 veckor efter avslutad behandling.
  • Om kraftig reaktion eller klåda kan en grupp I–II steroid ges.
  • Går bra att använda till immunsupprimerade patienter.

Behandling med imikvimod (Zyclara)

  • Icke hyperkeratotiska aktiniska keratoser i ansikte, skalp enligt Fass, i praktiken även handryggar, dekolletage.
  • 1x1 i två veckor, uppehåll i två veckor, 1x1 i två veckor, max två dospåsar per dag.
  • Följ upp cirka 6–8 veckor efter avslutad behandling.
  • Om kraftig reaktion eller klåda kan en grupp I–II steroid ges.
  • Kan ge influensaliknande symtom och sjukdomskänsla som biverkan.
Aktinisk keratos på hjässa

Aktinisk keratos är en mycket vanlig åkomma och beror på den sammanlagda solexponeringen under livet. Foto: iStock.

Elin Jerremalm

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad