Många kvinnor har sänkt livskvalitet till följd av klimakteriebesvär
Publicerat 2025-03-18
Hedvig Engberg, foto Anna Molander
Sju av tio kvinnor i klimakteriet har symtom som svettningar, värmevallningar och sömnproblem. Var tredje har så svåra symtom att de vill ha läkemedelsbehandling. Har de inga kontraindikationer bör de också få det, menar Hedvig Engberg, specialistläkare i obstetrik och gynekologi.
– Det är viktigt att fånga upp de kvinnor som har en sänkt livskvalitet på grund av klimakteriebesvär. Så många som sju av tio kvinnor i övergångsåldern har vasomotorsymtom i form av svettningar, värmevallningar och sömnproblem, varav ungefär en tredjedel av alla kvinnor i klimakteriet har så pass uttalade besvär att de önskar hormonbehandling om den vore ofarlig, säger Hedvig Engberg, Med dr, Specialistläkare, ME Gynekologi och reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset samt ordförande Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för kvinnosjukdomar och förlossning.
Utöver vasomotorsymtom förekommer även bland annat torra slemhinnor, samlagssmärtor, urinträngningar och upprepade urinvägsinfektioner. Påverkan på humör, koncentration och minne samt ökad stresskänslighet kan också förekomma liksom led- och muskelvärk.
– Vid behandling av klimakteriebesvär ska livsstilsråd omfattande fysisk aktivitet ges, men systemisk menopausal hormonterapi är den mest effektiva behandlingen mot vasomotorsymtom. Efter att kontraindikationer har beaktats ska kvinnor under 60 års ålder eller inom tio år från menopaus med vasomotorsymtom som påverkar livskvalitén negativt erbjudas behandling, säger Hedvig Engberg.
Menopausal hormonterapi, MHT, kan rekommenderas som förebyggande behandling vid ökad frakturrisk till patienter yngre än 60 år eller inom 10 år efter menopaus om inga kontraindikationer föreligger och där andra osteoporosläkemedel inte är lämpliga. Kvinnor under 45 års ålder som hamnat i menopaus antingen spontant eller på grund av kirurgi, ska erbjudas behandling oberoende av symtom.
Indikationer för systemisk MHT
- Vasomotorsymtom hos patient under 60 år inom 10 år från menopaus.
- Hög frakturrisk hos patient under 60 år inom 10 år från menopaus.
- Menopaus före 45 års ålder oavsett symtombild.
Absoluta kontraindikationer för systemisk MHT
- Odiagnostiserad vaginal blödning/misstänkt endometriecancer.
- Anamnes på bröstcancerAktuell djup ventrombos eller lungemboli.
- Aktuell eller tidigare arteriell hjärt-kärlsjukdom (angina, stroke, hjärtinfarkt).
- Allvarlig pågående gall- eller leversjukdom.
Relativa kontraindikationer för systemisk MHT
- Diabetes med trolig kärlpåverkan.
- Tidigare djup ventrombos eller lungemboli eller kända riskfaktorer för dessa.
- Gallblåsesjukdom (gäller peroral östrogenbehandling).
- Tidigare endometriecancer.
Estradiol i gelform – nytt på Kloka listan
När det gäller preparatval finns nu estradiol i gelform upptagen i Kloka listan 2025. Den kan doseras i låg-, medel- och högdos och underlättar därmed en individuellt anpassad dosering.
För att minska risken för endometriehyperplasi och endometriecancer vid samtidig östrogenbehandling ges gestagentillägg. Det kan ges enligt tre olika behandlingsprinciper. Sekventiell behandling passar kvinnor som fortsatt menstruerar medan kontinuerlig ges till kvinnor som slutat menstruera. För de kvinnor som mår dåligt av gestagentillägget används en utglesad regim.
Risker med menopausal hormonterapi
Peroralt östradiol ökar risken för ventrombos där risken är störst de två första åren av behandlingen och dosberoende i relation till östrogendosen. Riskökningen är dock osäker på grund av stor heterogenitet i publicerade metaanalyser. För transdermalt och lokalt östradiol/östriol ses ingen riskökning.
När det gäller bröstcancer ses en durationsberoende ökad incidens vid kombinationsbehandling av systemisk östrogen och gestagen men lägre risk vid sekventiell behandling jämfört med kontinuerlig. Vid enbart systemisk östrogenbehandling visar forskningen på motstridiga resultat, såväl liten riskökning som riskminskning för bröstcancer. Vid lokalt administrerat östrogen ses ingen ökad bröstcancerrisk. Inte heller ses någon ökad mortalitet vid någon regim av MHT.
Insatt menopausal hormonterapi inom 10 år efter menopaus ger minskad risk för hjärt-kärlsjukdom enligt en metaanalys baserad på 19 randomiserade studier.
Val av läkemedel för MHT. Vilken mix av läkemedel och vilken regim som ska användas avgörs av kvinnans förutsättningar i det enskilda fallet. Källa: Läkemedelsverket – Läkemedel vid klimakteriesymtom, menopausal, hormonbehandling (MHT), behandlingsrekommendation, april 2022.
Behandlingsregimer för MHT. För att minska risken för för endometriehyperplasi och endometriecancer vid östrogenbehandling ges ett gestagentillägg. Kontinuerlig behandling ges till kvinnor som har slutat menstruera, sekventiell behandling passar kvinnor som fortsatt menstruerar och för de kvinnor som mår dåligt av gestagentillägget kan en utglesad regim användas. Källa: Läkemedelsverket – Läkemedel vid klimakteriesymtom, menopausal, hormonbehandling (MHT), behandlingsrekommendation, april 2022.
Behandling i praktiken
Hedvig Engberg ger en del handfasta råd när det gäller hur patienterna ska behandlas.
– Börja med att fastställa indikation och eventuella kontraindikationer. Gör därefter en risknyttavärdering, där störst nytta föreligger i nära anslutning till menopaus. Det är viktigt att säkerställa att patienten följer mammografi- och cellprovskontroller enligt screeningprogram. Blodtryck bör kontrolleras men gynekologisk undersökning är endast aktuell vid särskild indikation. Ge livsstilsråd omfattande fysisk aktivitet, säger hon.
Uppföljning rekommenderas cirka tre månader efter insatt behandling och den kan ske per telefon. Remittera patient för gynekologisk bedömning med ultraljud vid förekomst av oregelbundet blödningsmönster samt efter fem års behandling med kombinationsbehandling innehållande dydrogesteron/progesteron. Remittera även patienter efter fem års behandling med utglesat gestagentillägg.
Efter den initiala kontrollen tre månader efter insatt behandling rekommenderas återbesök varje till vartannat år för risknyttavärdering. I samband med besöken ses dosering, regim och administrationssätt över. Menopausal hormonterapi, undantaget tidig menopaus, är en symtomatisk behandling och behandlingstiden numera individuell.
– Den tidigare ”5-årsregeln” är borttagen, säger Hedvig Engberg.
Val vid klimakteriet.Kloka listan 2025 anger vilka preparat som bör väljas i första hand vid behandling av klimakteriebesvär. Källa: Kloka listan 2025
Martina Lund
Referenser
Boardman HMP, Hartley L, Eisinga A, Main C, Roqué i Figuls M, Bonfill Cosp X, Sanchez RG, Knight B. Hormone therapy for preventing cardiovascular disease in post-menopausal women. Cochrane Database Syst Rev 2015 Mar, 10;2015(3):CD002229
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad