Adrenalin bör ges redan vid misstanke om anafylaxi, en akut och potentiellt livshotande överkänslighetsreaktion från flera organsystem.
– Adrenalin används fortfarande för sällan vid denna diagnos, säger Oksana Tenselius, ordförande i expertgruppen för lung- och allergisjukdomar.
Intramuskulär injektion av adrenalin anterolateralt i låret är sedan länge den rekommenderade förstahandsbehandlingen. Samtidigt råder det fortfarande en underanvändning av adrenalin vid denna kliniska diagnos i Sverige och internationellt. Ett av de nya kloka råden för 2026 är att man alltid ska använda adrenalin vid anafylaxi.
– Anafylaxi är en klinisk diagnos där adrenalin alltid ska ges, tidigt och upprepas vid behov. Det finns ingen kontraindikation för att ge adrenalin vid anafylaxi, säger Oksana Tenselius, specialistläkare och ordförande i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för lung- och allergisjukdomar.
För att ställa diagnosen anafylaxi räcker det inte med symtom från endast ett organsystem.
– Det krävs symtom från flera organsystem för att diagnosen ska vara uppfylld. Enbart urtikaria, angioödem, rinokonjunktivit eller lindriga gastrointestinala symtom är inte anafylaxi, säger hon.
Hon understryker att det är viktigt att särskilja anafylaxi från anafylaktisk chock. Anafylaxi definieras som en akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem och som är potentiellt livshotande. Anafylaktisk chock är anafylaxi där vasopressorbehandling behövs för att hålla systoliskt blodtryck på över 90 mmHg.
Utlösande orsak | Vuxna* (%) | Barn**(%) | Barn***(%) |
|---|---|---|---|
Födoämne | 16 | 66 | 91 |
Insektsstick | 56 | 19 | <1 |
Läkemedel | 20 | 5 | 1 |
Övrigt | 2 | 3 | 3 |
Okänd | 6 | 7 | 3 |
Utlösande orsaker till anafylaxi hos barn och vuxna* Worm 2012 och 2014*, ** Grabenhenrich 2016, *** Vetander 2012. | |||
Noggrann anamnes nödvändig
Bakom anafylaxi finns olika mekanismer där den IgE-medierade mekanismen är den mest kända. Att även en fysisk ansträngning via icke-immunologiska mekanismer kan bidra till anafylaxiutveckling är något som kanske inte alltid uppmärksammas. Utlösande orsaker skiljer sig mellan barn och vuxna, där anafylaxi hos barn i första hand orsakas av födoämnen, medan den hos vuxna oftare utlöses av insektsstick eller läkemedel.
– Ofta är det en kombination av faktorer som är bidragande för utveckling av anafylaxi. Till exempel kan fysisk ansträngning eller samtidig användning av NSAID spela en avgörande roll. Det är också viktigt att tänka på komorbiditet som till exempel astma, KOL och kardiovaskulär sjukdom. Vid anafylaxi med dödlig utgång avlider patienterna ofta i en kraftig bronkospasm, säger Oksana Tenselius.
Klåda och rodnad tidiga symptom
Anafylaxin debuterar ofta med klåda och rodnad då histamin är den första mediatorn som frisätts. Därefter utvecklas övriga symtom. Det är viktigt att utesluta andra diagnoser som till exempel akut astma, akut generaliserad urtikaria och angioödem, panikångestattack samt synkope, vilka är de vanligaste differentialdiagnoserna. När det gäller behandling bedöms patienten enligt flödesschemat från Svensk förening för allergologi (se bild nedan).
Först när patientens tillstånd blivit stabilt ges antihistamin peroralt och hos astmatiker även kortison peroralt. Vid svår bronkospasm trots två doser intramuskulärt adrenalin ges kortison till patienter även utan känd astmadiagnos.

Observation minst fyra timmar
Varför är adrenalin prioriterat vid anafylaxi? Det är det enda läkemedlet som häver bronkkonstriktion, motverkar vasodilatation och chock och stabiliserar mastceller.
– Antihistamin och kortison lindrar symtom och effekten kommer först senare, säger hon.
I samband med det akuta insjuknandet ska utöver en noggrann anamnes även tryptas tas inom fyra timmar. Vid anafylaxi bör patienten observeras minst fyra timmar efter symtomfrihet och vid anafylaktisk chock eller bifasiska reaktioner minst tolv timmar.
– Om anamnes eller utredning under akut skede visar en tydlig och klar utlösande orsak till anafylaxi kan patientjournalen markeras med varning för den aktuella, bekräftade utlösande faktorn. Om utlösande orsak inte är säkerställd kan journalen också markeras med varning, men det ska då tydligt framgå att orsaken är misstänkt och att vidare utredning pågår, säger hon.
Patienter som fått anafylaxi av födoämnen, bi- eller getingstick samt oklart utlösande orsak bör förskrivas med adrenalinautoinjektor. Anafylaxi utlöst av ett läkemedel som patienten kan undvika i framtiden behöver inte förskrivas adrenalin. Inte heller efter ett års AIT (allergen immunterapi) vid bi- eller getingallergi behöver adrenalin förskrivas om basalt tryptas är normalt.
– Vid förskrivning av adrenalin är det av största vikt att patienten får utbildning i när, hur och varför behandlingen ska användas och att demonstrationspennor finns på mottagningen, säger Oksana Tenselius, och tillägger att det finns instruktionsfilmer för adrenalinpennor på Janusinfo.se.
Viktigt att tänka på vid anafylaxibehandling
- Intramuskulär injektion av adrenalin i låret tidigt i förloppet är den viktigaste åtgärden vid behandling av anafylaxi.
- Vid bronkobstruktion är tidig astmabehandling viktig.
- Kroppsläge: Liggande med höjd fotända. Vid andningsbesvär/kräkning – sittande med höjd fotända. Hastig uppresning av patienter med anafylaxi kan leda till livshotande blodtrycksfall.
Martina Lund
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad


