Fem dagars penicillinkur vid
streptokocktonsillit räcker
Anna Granath. Foto: Anna Molander
Ett nytt klokt råd möjliggör behandling av okomplicerad streptokocktonsillit hos barn från sex år och friska vuxna med fenoximetylpenicillin i endast fem dagar.
– Förändringen minskar antibiotikamängden utan att påverka resultatet, säger Anna Granath från Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för infektionssjukdomar.
Publicerat 2026-03-18
Streptokocktonsillit är en av de vanligaste infektionsdiagnoserna i primärvården och en frekvent sökorsak på vårdcentraler. Inom Region Stockholm diagnostiserades under det senaste året över 25 000 fall, varav mer än tre fjärdedelar antibiotikabehandlades. Det nya kloka rådet förväntas därför ha stor potential att minska den totala antibiotikaförbrukningen, vilket gynnar både patienten och samhället och bidrar till minskad miljöpåverkan.
Det vanligaste symtomet är nytillkommen halsont som förvärras vid sväljning. Ofta tillkommer feber samt ömmande och svullna lymfkörtlar i käkvinklarna. Klinisk undersökning och bedömning utifrån Centorkriterier ska alltid föregå beslut om testning för grupp A-streptokocker i syfte att identifiera patienter med hög sannolikhet för streptokockorsakad tonsillit. Om minst tre av fyra Centorkriterier är uppfyllda rekommenderas snabbtest. Vid positivt test i kombination med en klinisk bild som tyder på streptokocktonsillit rekommenderas antibiotikabehandling.
Centorkriterierna
- Feber ≥ 38,5 °C, uppmätt eller anamnestisk.
- Ömma och svullna lymfkörtlar i käkvinklarna.
- Beläggning på tonsillerna (a).
- Frånvaro av hosta
a) Hos barn 3–6 år räcker rodnade svullna tonsiller som kriterium.
I Kloka listan anges nu att behandling kan ges i antingen fem eller tio dagar. Det baseras på Läkemedelsverkets uppdaterade behandlingsrekommendationer från 2024, som i sin tur bygger på en svensk randomiserad studie där patienter behandlades med fenoximetylpenicillin i fem respektive tio dagar. Studien visade att fem dagars behandling med fyra doser per dag inte var sämre än tio dagars behandling med tre doser per dag avseende tid till klinisk utläkning. Tvärtom sågs snabbare symtomlindring och färre biverkningar i femdagarsgruppen.
Ingen ökad risk för komplikationer eller återfall sågs vid fem dagars behandling jämfört med tio dagar. Däremot var bakterieeradikationen, det vill säga fullständig elimination av streptokocker, något lägre i femdagarsgruppen. Följsamheten skilde sig inte mellan grupperna i studien, men eftersom detta var en kontrollerad studie kan följsamheten antas vara högre än i klinisk vardag, där det inte är ovanligt att patienter avbryter behandlingen när symtomen försvinner.
Anna Granath, överläkare på den medicinska enheten Öron, näsa, hals vid Karolinska Universitetssjukhuset och ledamot i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för infektionssjukdomar, framhåller att det finns både för- och nackdelar med dosering fyra gånger dagligen i fem dagar. Men sammantaget väger fördelarna tyngre, förutsatt att rätt behandling ges till rätt patientgrupp.
– Fyra doser dagligen ger längre tid över MIC (minimum inhibitory concentration) och bibehållen effekt trots kortare behandling. Antibiotikamängden minskar med cirka 47 procent (≈14 g per kur), vilket är viktigt för att minska resistens och motverka miljöpåverkan på populationsnivå. Studien visar snabbare klinisk förbättring och tidigare återgång till normal aktivitet, särskilt för barnfamiljer. Kortare behandlingstid medför också färre biverkningar, säger Anna Granath.
Till nackdelarna hör att fyra doser dagligen är svårare att följa än tre och ökar risken för missade doser. Bakterieeradikationen är något sämre än vid tio dagars behandling, med det har inte lett till fler återfall eller komplikationer.
– Allvarliga komplikationer till streptokocktonsillit är ovanliga men måste beaktas. Vanligast är peritonsillit (halsböld), som inte alltid föregås av tonsillit. Mindre vanligt men allvarligt är djupa halsinfektioner, epiglottit och i mycket sällsynta fall fasciit, ofta med snabbt förlopp, säger Anna Granath.
Vid handläggning av halsinfektioner är det viktigt att följa behandlingsalgoritmer och vara uppmärksam på allmänpåverkan samt alarmsymtom som andningssvårigheter, uttalad halssmärta och oförmåga att svälja saliv eller gapa. Misstanke om komplikation eller allvarlig differentialdiagnos kräver akut läkarbedömning. Som stöd hänvisar Anna Granath till Regnbågsbroschyren och Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag om grupp A-streptokocker, särskilt med tanke på ökad förekomst av allvarliga streptokockinfektioner de senaste åren.
Regnbågsbroschyren
Regnbågsbroschyren
Broschyren Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, Regnbågs-broschyren, är framtagen för att säkerställa klok antibiotikaanvändning. Den kan bland annat laddas ner eller beställas via Folkhälsomyndigheten och Strama.
Enligt Anna Granath planeras implementeringen av det nya kloka rådet att följas upp genom analys av förskrivningsdata, bland annat genom att följa antal expedierade förpackningar, doser och uthämtade recept, för att utvärdera om rekommendationen får genomslag i klinisk praxis. Hon framhäver återigen fördelarna med att ge fenoximetylpenicillin fyra gånger dagligen i fem dagar till barn från sex år och vuxna utan underliggande sjukdomar.
– Det är klokt och kommer att vara till nytta för patienterna, säger hon.
Tio dagars behandling fortfarande förstahandsalternativ för vissa riskgrupper
Det här gäller utifrån Läkemedelsverkets rekommendationer:
Barn under sex år – denna åldersgrupp ingick inte i studien som ligger till grund för rekommendationen om fem dagars behandling.
Gravida – rekommenderas fenoximetylpenicillin 1 g fyra gånger dagligen i tio dagar, eftersom graviditet innebär förändrad farmakokinetik, ökad blodvolym, förändrad metabolism och en relativ immunmodulering.
Patienter med underliggande sjukdom eller immunhämmande behandling – till exempel behandling med prednisolon ≥15 mg per dygn.
Patienter som tidigare haft svår invasiv streptokockinfektion eller komplikationer. Fall där den kliniska helhetsbedömningen talar för längre behandlingstid – exempelvis hos äldre med ökad risk för invasiva infektioner, även om streptokocktonsillit är relativt ovanlig i denna grupp.
Rania Hanna Chabo
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad