Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Fler behandlingsmöjligheter för migrän i årets Kloka lista

Porträttbild av Anna Sundholm, foto Anna Molander

Anna Sundholm, foto Anna Molander

Publicerat 2026-03-18

Kloka listan 2026 innehåller nu fler läkemedel och beredningsformer för anfallsbehandling av migrän.
– Det möjliggör en mer anpassad behandling för varje enskild patient, säger Anna Sundholm, överläkare i neurologi och ledamot i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för nervsystemets sjukdomar.

Behandlingstrappan för migrän börjar med en utvärdering av livsstil och mildare läkemedel, för att vid behov trappa upp till mer specifika migränmediciner och förebyggande åtgärder vid behov. Nytt i Kloka listan 2026 för anfallsbehandling av migrän är att fler tredjehandsläkemedel, triptaner, och beredningsformer inkluderas.

– Det möjliggör en mer anpassad behandling för varje enskild patient. Triptaner har bevisad effektivitet jämfört med placebo, men effekten kan skilja sig hos varje enskild individ. Patienter med fullt utvecklade migränanfall vid uppvaknandet kan behöva läkemedel med snabbare tillslag för att få effekt, exempelvis nässpray eller munsönderfallande tabletter. Dessa är också lämpliga vid anfall med illamående och kräkningar där upptaget av läkemedel via mag-tarmkanalen är sämre, säger Anna Sundholm.

Migrän är den vanligaste neurologiska sjukdomen i Sverige, med en tydlig skillnad mellan könen: 9,8 procent av männen upplever besvär jämfört med 18,9 procent av kvinnorna. Förekomsten är högre i arbetsför och fertil ålder. Symtomen kan träda fram redan i barndomen, under skolåren, och sedan förvärras när man är arbetsför, skaffar familj och barn

Behandlingsrekommendation från Kloka listan 2026

Migrän hos vuxna – anfallsbehandling, Kloka listan 2026

Tidig administrering av läkemedel

Den största gruppen patienter har så kallad episodisk migrän.

– Utmärkande för migränsjukdomar är att symtomen med huvudvärk, känslighet för ljus, ljud och rörelse och tröghet i tanken kommer och går och ger svåra symtom under attacken. Majoriteten av de som drabbas har mellan en attack per år till en attack i veckan, i snitt någon attack per månad. Sedan kan de vara ganska friska däremellan, säger Anna Sundholm, överläkare i neurologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och ledamot i expertgruppen för nervsystemets sjukdomar.

Åtta procent av migränpatienterna (1–2 % av befolkningen) beräknar man har så kallad kronisk migrän. Hit räknas de som har migrän minst åtta dagar per månad och huvudvärk minst femton dagar per månad över tid.

– Det är alltså stor spridning när det gäller graden av belastning och svårighet, säger Anna Sundholm.

Nyckeln till en framgångsrik akutbehandling av migrän är att administrera läkemedlet tidigt i förloppet liksom att lära patienterna hur de ska hantera det.

– Rätt användning av läkemedel är avgörande för att få god kontroll över anfallen, minimera biverkningar och förhindra huvudvärk orsakad av överanvändning, säger hon.

Rätt patient på rätt nivå

En uttalad målsättning i svensk sjukvård är att huvudparten, cirka 90 procent, av migränpatienterna ska kunna tas om hand inom primärvården. Till nästa nivå, specialistvården, remitteras cirka nio procent av patienterna. De svåraste fallen, cirka en procent, kan behöva hanteras inom ett regionalt multidisciplinärt centrum. Trots etablerade riktlinjer för att erbjuda rätt hjälp kan det vara en utmaning att hitta rätt patient för rätt nivå.

– Många patienter inom primärvården klarar sig med egenvård och receptfria läkemedel. De får en diagnos och därefter bedöms om vidare utredning och behandling behövs. Alla patienter med migrän bör ha en bra fungerande attackbehandling och för de patienter som har frekventa attacker, tre eller fler per månad, bör man erbjuda förebyggande läkemedel för att minska att migränattacker uppkommer för ofta och därmed risk för progress mot mer kronisk migrän. Även här finns sedan tidigare rekommendationer i Kloka listan och Viss.nu som ska följas, säger Anna Sundholm

Vid otillräcklig effekt av behandling inom primärvården bör patienter remitteras vidare till specialistnivå där de om indicerat kan erbjudas mer avancerade behandlingar med målet att de ska återgå till primärvården vid stabil situation. Men eftersom de nya mer avancerade läkemedlen, anti-CGRP-behandlingar och botulinumtoxin A, endast får förskrivas av specialistvården idag blir patienterna kvar där.

– Det gör det svårare för primärvården att få remisser till specialistvården och har lett till ett överbelastat system eftersom gruppen med kronisk migrän är så stor, säger hon.

De senaste årens stora genombrott inom behandling av migrän är utvecklingen av nya läkemedel som blockerar CGRP-molekylen och finns både som attack- och förebyggande läkemedel. Det finns idag en ny så kallad gepant, som är godkänt för akutbehandling av migrän i Sverige och är ett alternativ för patienter som inte får tillräcklig hjälp av triptaner eller inte kan ta dem på grund av biverkningar.

– Gepanter och andra anti-CGRP-behandlingar erbjuds som ett sista behandlingsalternativ och endast inom specialistvården, säger Anna Sundholm.

Nneka Magnusson Amu

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad