Smärtanalys avgörande innan läkemedel sätts in

För att kunna ge en patient bästa möjliga smärtbehandling är det viktigt att först utreda vilken typ av smärta patienten har. Nociceptiv, neuropatisk eller nociplastisk? Akut eller långvarig? Beror den på någon bakomliggande icke-malign sjukdom eller på cancer? Finns det andra faktorer som påverkar lidandet?

– Det är otroligt viktigt att göra en smärtanalys innan smärtstillande läkemedel sätts in. Om smärtan är akut och behandlas med läkemedel kan den fort gå över, men om den är långvarig och läkemedelsbehandlingen bara fortgår utan effekt är det inte bra. Det kan även bli svårt att sätta ut läkemedlen. Särskilt om det handlar om opioider eller gabapentin säger Nanna de Rezende Strander, överläkare, Aleris ASIH och ledamot i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för smärta och reumatiska sjukdomar.

Alternativ vid långvarig smärta

Nociceptiv smärta eller vävnadsskadesmärta som är akut har ofta bra effekt av analgetika tills skadan har läkt ut. En smärta som finns kvar efter ett förväntat läkningsförlopp eller består längre än tre månader räknas som långvarig smärta. Målet med behandlingen är då förbättrad livskvalitet. Ibland kan COX-hämmare och paracetamol hjälpa men många gånger är icke-farmakologiska alternativ som till exempel strukturerad träning bättre. ­Opioider bör undvikas eftersom risken för biverkningar och beroende är stor.

Vid neuropatisk smärta finns en skada eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet, centralt eller perifert och smärtan ska ha börjat efter nervskadan.

En nociplastisk smärta, som vid fibromyalgi, innebär att det inte finns någon pågående vävnadsskada eller sjukdom i nervsystemet, men tillståndet medför en förändrad smärtupplevelse.

Se helheten vid smärtbedömning

En smärtanalys ska vara biopsykosocial. Det betyder att förutom att fastställa biologiska faktorer (smärttyp och nervsystemets reaktioner på den) även ta reda på andra faktorer som kan påverka smärtupplevelsen, till exempel oro och ångest (psykologiska faktorer) samt patientens sociala sammanhang. Existentiella perspektiv är också viktiga, inte minst vid livets slut.

– Fråga även om hur smärtan påverkar i vardagen. Till exempel om smärtan stör sömnen eller patientens förmåga att gå och klä sig själv. Målet med behandlingen ska individanpassas och utgå från patientens behov. Var medveten när du gör smärtanalysen och dokumentera smärttyp och när smärtan debuterade. Det underlättar vid fortsatt handläggning, säger Nanna de Rezende Strander.