Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Ta en ordentlig anamnes vid funktionella tarmsjukdomar

Porträttbild: Marjo Kapraali och Francesca Bresso.

Marjo Kapraali och Francesca Bresso. Foto: Anna Molander

Vid misstanke om funktionell tarmsjukdom är det viktigt att ta en ordentlig anamnes. Särskilt fokus bör ligga på läkemedel, utlandsresor och kostvanor.

Publicerat 2026-03-18

Det är ganska få läkemedelsnyheter i Kloka listan när det gäller funktionella tarmsjukdomar. Men en ständigt aktuell fråga är omhändertagande och diagnostisering vid kronisk diarré samt vikten av att ta en ordentlig anamnes för att hitta tänkbara orsaker. En noggrann kontroll av läkemedel, utlandsresor och kostvanor är särskilt betydelsefull.

– När det gäller läkemedel är ju antibiotikakurer och metformin vanligt att man får biverkningar av, säger Marjo Kapraali, docent och överläkare vid Magtarmcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för mag- och tarmsjukdomar.

Leta efter organiska orsaker

Marjo Kapraali pekar också på vikten av att även leta efter organiska orsaker till diarréproblemen som hypotyreos eller laktosintolerans, det senare betydligt vanligare hos personer med ett ursprung i Finland än i Sverige.

Francesca Bresso är docent och överläkare vid Magtarmcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset samt ledamot i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för mag- och tarmsjukdomar. Hon poängterar att för patienter som nyligen har varit utomlands eller är immun­supprimerade kan en bredare panel på mikrobiologisk utredning övervägas.

– Det är inte så ofta vi får på napp på parasiter och så, men det finns enstaka fall där det har varit avgörande, säger Francesca Bresso.

När det gäller behandling av kronisk diarré är det loperamid som är den rekommenderade behandlingen.

– Det är viktigt att tänka på hur man använder det, att man också kan använda det profylaktiskt och inte bara när patienten har en lös avföring. Dessutom kan man gå upp i dos. Många patienter törs inte ta mer än en eller två tabletter per dag, men det går att ta ända upp till åtta tabletter per dag (16 mg), säger Marjo Kapraali.

IBS inte en uteslutningsdiagnos

När det gäller diagnosen IBS är det viktigt att tänka på att det inte är en uteslutningsdiagnos utan att det finns kriterier som ska uppfyllas.

– Främst handlar det om att man ska ha buksmärta i kombination med avföringsförändringar. Och att de ska ha varat under en längre tid, minst tre månader, säger Marjo Kapraali.

Förutom symtomatisk behandling med loperamid finns nu även plantago ovata (Vi-Siblin) med i Kloka listan, främst eftersom sterkuliagummi (Inolaxol) under lång tid varit restnoterat, berättar Marjo Kapraali.

– Det är ett bulkmedel som fungerar väldigt bra, kanske inte lika bra som Inolaxol, men det är ändå ett komplement. Det är viktigt att patienterna får en kontinuerlig behandling även om de får biverkningar i form av gaser och illamående, då dessa är övergående, säger hon.

Fredrik Hedlund

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad