”Varför kan det vara bra att pausa GLP-1-agonister vid dehydrering?”

Fråga: Finns det patientinformation även för COX-hämmare och metformin vid vätskebrist, utöver SGLT2-hämmare?

Svar: På Janusinfo finns en utförlig information till patienter som behandlas med SGLT2-hämmare. Det finns även patientinformation för metformin, skriven av Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för endokrina sjukdomar. Det finns dock inte för COX-hämmare och de andra läkemedlen. Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för äldres hälsa planerar att publicera en patientinformation med sammanfattande information kring vilka läkemedel som kan behöva pausas.

Fråga: Finns det studier som visar att paus av läkemedel vid dehydrering gör mer nytta än skada?

Svar: Rådet baseras främst på klinisk erfarenhet, konsensus bland läkare från olika specialiteter, och teoretiska resonemang om läkemedels farmakokinetiska och farmakodynamiska egenskaper. Det finns också fallrapporter för respektive läkemedel som visar på risker vid användning i samband med dehydrering, men dessa kan inte påvisa säkra kausalsamband.

Både randomiserade och observationella studier har haft svårigheter att finna statistiskt signifikanta associationer och trenderna i resultaten har inte varit samstämmiga. År 2022 och 2023 publicerades två kartläggande litteratur­översikter med slutsatsen att det behövs fler studier för att påvisa positiva effekter vid läkemedelspauser i samband med dehydrering, och även utveckling av implementationsstrategier.

Fråga: Varför kan det vara bra att pausa GLP-1-agonister vid dehydrering?

Svar: I nuläget finns ingen information om att GLP-1-agonister påverkar njurens hemodynamik. Det finns heller ingen evidens på huruvida GLP-1-agonister ska pausas vid dehydrering eller om de bör bibehållas. En individuell bedömning krävs. Det är dock bra att känna till att GLP-1-agonisterna ger gastrointestinala biverkningar vid insättning och upptitrering av dos hos 5–30 procent av patienterna. Dessutom är en av dess farmakologiska effekter minskad aptit. Vid svårigheter att inta mat och dryck på grund av ett akut sjukdomstillstånd, och läkaren gör den kliniska bedömningen att GLP-1-agonisterna förvärrar situationen, är det rimligt att pausa dem vid daglig behandling (exempelvis Rybelsus, tablettbehandling) eller överväga paus om det är en vecko­beredning. På samma sätt som med alla läkemedel som kan orsaka illamående eller dylikt.

Fråga: Bör Inolaxol i tarmreglerande syfte vid IBS-C eller IBS-D också pausas?

Svar: Inolaxol bör pausas vid dehydrering. Men av andra anledningar än det som vi tar upp i Vätskebrist och läkemedel-broschyren och därför finns den inte med i listan. Behandling med Inolaxol utan tillräckligt vätskeintag kan orsaka tarmobstruktion.

Fråga: I vilken utsträckning gäller råden om pausning även till patienter under 75 år?

Svar: I expertgruppen för äldres hälsa har vi valt att fokusera rådet till de äldre patienterna, som har en ökad risk för biverkningar och svårare att upprätthålla vätskebalansen vid en sjukdomsepisod. Däremot är råden och riktlinjerna från organisationer som Diabetes Canada, National health service i Storbritannien och KDIGO (Kidney disease: improving global outcomes) vid kronisk njursjukdom inte begränsade till äldre. För patienter under 75 år är det viktigt att identifiera en riskökning i och med diabetes, kardiovaskulär sjukdom och njursjukdom, samt om de är förskrivna riskläkemedel.

Fråga: SGLT2-hämmare konstringerar också afferenta arteriolen liksom NSAID, varför är SGLT2-hämmare njurskyddande och NSAID njurskadande?

Svar: Det korta svaret är att SGLT2-hämmare skyddar njuren genom att reaktivera den tubuloglomerulära feedbacken och påverkar njurens fysiologi övergripande. NSAID verkar endast på njuren genom att hämma prostaglandinerna, en ensidig effekt som i vissa fall kan vara njurskadande.