Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Diabetesscreening kulturanpassas i Flemingsberg

Publicerat 2015-05-21

Om patienter med prediabetes eller odiagnostiserad diabetes kan identifieras tidigt kan debuten skjutas upp. Projektet 4D Diabetes undersöker om vi behöver olika metoder för att hitta diabetes i olika populationer.

– Idag används HbA1c både för diagnos och screening. Men jag har varit tveksam till om vi upptäcker alla på ett rättvist sätt med HbA1c. Jag har tidigare studerat den turkiska invandrarpopulationen och där var många verkligt sjuka när vi hittade dem med HbA1c, säger Kristin Hjörleifsdottir Steiner, distriktsläkare vid Flemingsbergs vårdcentral och projektledare inom 4D Diabetes.

Inom projektet erbjuds deltagare gratis screening vid vårdcentralerna i Flemingsberg och Jakobsberg. Idag har snart 600 personer testats med oralt glukostoleranstest, fasteblodsocker och HbA1c. Dessutom utvärderas riskprofilen med hjälp av enkäten Findrisk.

Resultaten hittills pekar på att HbA1c hittar omkring hälften av alla med diabetes. Och metoden verkar trots allt fungera jämlikt – lika stor, eller lika liten, andel sjuka identifieras bland européer som hos utomeuropéer. När fasteblodsocker läggs till upptäckts sju av tio med diabetes. Glukosbelastning ger positivt svar på nio av tio personer, men förutom att metoden inte är tillräckligt tillförlitlig är den både för krånglig och för dyr för att vara ett bra screeninginstrument, menar Kristin Hjörleifsdottir Steiner.

– I slutändan kanske HbA1c i kombination med fasteblodsocker och riskvalidering kan bli den bästa metoden för att upptäcka tidig diabetes.

Men för att vara på den säkra sidan fortsätter projektet i 4D. Riskenkäten har redan nu förändrats så att ålder över 35 ger riskpoäng för utomeuropeiska grupper. För européer gäller 45 år som lägsta åldersgräns. Av alla som screenats hittills har tre av tio störd glukosmetabolism medan fem procent visade sig ha utvecklad diabetes.

– Och då är det här ändå bland personer som har valt att gå med i studien. I framtiden ser vi gärna att vi får ett samarbete med psykiatrin och tandvården där vi vet att de behandlar många med diabetesrisk.

Personligt engagerad
De personer som visar sig ha diabetes eller förstadier till sjukdomen måste förstås också få hjälp med läkemedelsbehandling och livsstilsförändringar. På vårdcentralen i Flemingsberg är personalen beredd att testa nya metoder som acceptance and committment therapy där bland annat mindfulness ingår, trots att det idag saknas evidens för att det skulle fungera.

– Vi har sett att det är svårt med pekpinnar i de här grupperna. Vi måste lägga mycket mer krut på att informera än vi gör när vi har med svenskar att göra. Många kommer från en kultur där det inte alls ingår att åka skidor, cykla eller springa.

I ett försök att få igång nya motionsvanor planerar vårdcentralen nu för att ordna tillfällen då man dansar kurdisk dans med patienterna i ett rum i källaren. För några år sedan startade också Kristin Hjörleifsdottir Steiner aktiviteter med stavgång bland turkiska invandrare.

– I början gick jag själv med patienterna på lunchen runt sjukhusområdet i Flemingsberg. Det var viktigt att vara med eftersom många blev rädda när pulsen började slå. För dem var det onaturligt och något man skulle undvika till varje pris. Vi behöver möta olika kulturer på olika sätt och då tror jag det personliga engagemanget gör jättestor skillnad.

Karin Nordin

Senast ändrad 2018-03-02

Evidens 2 2015

Det här är en artikel från tidningen Evidens. Läs hela tidningen här.


Vill du ha papperstidningen - kontakta lakemedelskommitten@sll.se

4D
4D är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms läns landsting och Karolinska institutet där de fyra diagnoserna hjärtsvikt, bröstcancer, artrit och diabetes typ 2 har valts ut. Målet är att skapa modeller för kunskapsbyggande och informationsöverföring som även kan användas inom fler diagnoser.