Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Även metaanalyser ger stöd för aktiv blodtryckssänkning

Publicerat 2016-04-28

Flera nya metaanalyser som inkluderar data från SPRINT ger ytterligare beslutsunderlag om lägre blodtrycksmål vid hög kardiovaskulär risk.

En metaanalys av individuella patientdata från stora studier visade 2014 att den relativa riskminskningen, RRR, med blodtryckssänkande behandling var likartad hos patientgrupper med olika kardiovaskulär risk. Den största absoluta riskminskningen, ARR, och därmed nyttan med behandlingen fanns därför hos dem med hög eller mycket hög kardiovaskulär risk [1].

Den mest omfattande nya metaanalysen av Ettehad et al [2] på 123 studier och drygt 613 800 patienter visade att varje 10 mmHg sänkning av systoliskt blodtryck medförde 20 procent RRR för allvarliga hjärtkärlhändelser. Risken att drabbas av stroke minskade med 27 procent, hjärtinfarkt eller plötslig död med 17, hjärtsvikt med 28 och död oavsett orsak med 13 procent.

Nyttan med att sänka det systoliska blodtrycket 10 mmHg kunde visas vid utgångsblodtryck ner till 130–139 mmHg och för kombinerade händelser, hjärtinfarkt och total död även vid initiala blodtryck <130 mmHg. Diabetes mellitus var associerad med en mindre RRR och njursjukdom minskade nyttan med blodtryckssänkningen.

Vinsterna med blodtryckssänkning motsvarade de epidemiologiskt förväntade. Författarna fann inga hållpunkter för en J-kurva (med ökande risk vid låga blodtryck) och konkluderade att resultaten stöder behandling till ett systoliskt blodtryck <130 mmHg hos patienter med hög kardiovaskulär risk såsom de med etablerad hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller njursjukdom.

Xie et al [3] analyserade specifikt nyttan med en mer intensiv blodtryckssänkning i 19 studier med nästan 45 000 patienter. De intensivt behandlade patienterna hade medelblodtryck 133/76 mmHg och kontrollgrupperna hade 140/81 mmHg under studiernas gång. Intensiv behandling och 7 mmHg lägre systoliskt blodtryck var associerade med RRR för kombinerade händelser (14 procent), hjärtinfarkt (13 procent), stroke (22 procent), albuminuri (10 procent) och retinopati (19 procent). Forskarna drar slutsatsen att ytterligare sänkning av blodtrycket under 140 mmHg gav ett ökat skydd mot hjärtkärlkomplikationer och att den största nyttan fanns hos högriskpatienter.

Den tredje metaanalysen av Thomopoulos et al [4] omfattade 16 studier med mer än 52 200 patienter som jämförde intensiv mot mindre intensiv behandling och 34 studier med över 138 100 patienter där man kunde analysera effekterna av att nå olika blodtrycksmål. Forskarna beräknade RRR för 10/5 mmHg blodtryckssänkning (den vanliga effekten av att ge ett läkemedel i full dos) och fann att detta var associerat med RRR för stroke på 29 procent, hjärtinfarkt eller plötslig död på 20 procent, kombinerade allvarliga hjärtkärlhändelser (25 procent) och kardiovaskulär död (21 procent). Analysen bekräftade att patienter med hög kardiovaskulär risk var de som hade störst ARR och således kunde ha nytta av att sänka det systoliska blodtrycket under 130 mmHg.

Skillnader mellan läkemedelsklasser

Ettehad et al fann att betablockerare var mindre effektiva än alternativen avseende att förhindra allvarliga hjärtkärlhändelser, stroke, njursvikt eller död. Kalciumantagonister förhindrade stroke mest effektivt men ökade risken för hjärtsvikt. Diuretika förhindrade hjärtsvikt mest effektivt och var likvärdiga andra alternativ avseende övriga händelser. Biverkningar kunde endast analyseras i sex av studierna i Xies metaanalys; de fann en ökad risk för allvarlig hypotension (0,3 vs. 0,1 procent) och yrsel (3,1 vs 2,8 procent) men ingen ökning av behandlingsavbrott på grund av biverkningar vid intensiv jämfört med mindre intensiv behandling. Kloka Listans rekommenderade läkemedelsval står sig och betablockerare bör användas huvudsakligen som tilläggsbehandling eller när annan indikation för dem finns.

För expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar
Paul Hjemdahl, senior professor, överläkare, Klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset, ordförande expertrådet
Thomas Kahan, professor, överläkare, Hjärtmedicin, Danderyds sjukhus, medlem expertrådet

Källa

  1. The Blood Pressure Lowering Treatment Trialists´ Collaboration. Blood pressure-lowering treatment based on cardiovascular risk: a meta-analysis of individual patient data. Lancet 2014;384:591-8. PubMed
  2. Ettehad D, Emdin CA, Kiran A, et al. Blood pressure lowering for prevention of cardiovascular disease and death: a systematic review and meta-analysis. Lancet 2016;387:957-67. PubMed
  3. X ie X, Atkins E, Lv J, et al. Effects of intensive blood pressure lowering on cardiovascular and renal outcomes: updated systematic review and meta-analysis. Lancet 2016;387:435-43. PubMed
  4. Thomopoulos C, Parati G, Zanchetti A. Effects of blood pressure lowering on outcome incidence in hypertension: Effects of more vs. less intensive blood pressure lowering and different achieved blood pressure levels - updated overview and meta-analyses of randomized trials. J Hypertens. 2016;34:613-21. PubMed

Senast ändrad 2018-03-02