Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Rutiner påverkar antibiotikaförskrivning i Kungsängen

Publicerat 2017-06-28

En levande diskussion i läkargruppen och en telefonmottagning där patienterna möts med rätt råd och argument redan från början. Det underlättar arbetet med att minska förskrivningen av antibiotika vid Kungsängens vårdcentral.

Sheila Javadi, medicinskt ansvarig läkare, och Jeanette Blomqvist, tf verksamhetschef, informerar om antibiotika vid Kungsängens vårdcentral.

Under 2016 handlade nästan 650 000 besök vid 165 vårdcentraler om infektioner.
Antalet antibiotikarecept var 260 000. Det visar nya data från Strama via Rave. Det är långt kvar till målet för antibiotikaanvändningen, men det finns ändå glädjeämnen
i statistiken. Generellt sett var det färre patienter som fick antibiotika vid akut bronkit och vid faryngotonsillit hade fler patienter ett positivt test för streptokocker som stöd för diagnos.

Kungsängens vårdcentral är en av de som levererar data till statistiken. Där fick en femtedel av patienter med luftvägsinfektioner antibiotika, vilket är bland de lägsta siffrorna i det här området. Färre än sex av tio patienter med faryngotonsillit
behandlades med antibiotika, vilket också placerar Kungsängens vårdcentral bra i området.

Antibiotikafrågorna har varit en angelägen fråga vid vårdcentralen under en längre tid och flera förbättringsarbeten har genomförts. Men det gäller att diskussionen i läkargruppen hålls levande hela tiden. Under 2016 fanns hyrläkare, ST-läkare
och AT-läkare vid vårdcentralen och alla tillfälliga tjänster påverkar statistiken.

– Det räcker att man tappar en person i arbetet och så drar det i väg i förskrivningen. Vi måste se till att alla arbetar mot samma mål om vi ska kunna
göra förändringar, säger Jeanette Blomqvist, tf verksamhetschef, Kungsängens vårdcentral.

Därför har även hyrläkare bjudits in till informationsträffar och för ST-läkare vid vårdcentralen hålls särskilda genomgångar med patientfall från verksamheten.

Inga onödiga recept

En ny rutin för rådgivning och tidsbokning har också betytt mycket för vården av infektioner.

– Vi gör en bedömning i telefonen och tar inte hit patienter i onödan. Ett möte ökar förväntningarna på antibiotika hos patienten och risken är större att ett onödigt recept skrivs ut.

Flera sjuksköterskor som tar emot telefonsamtal och bokar besök har därför fått gå en särskild utbildning från Strama och rådgivningsstödet RGS har tagits i bruk. Redan vid det första samtalet avgör sjuksköterskan om det räcker med råd om egenvård eller om ett läkarbesök ska bokas in.

Ulrika Palmqvist, sjuksköterska, Birgitta Halldin, distrikssköterska och Cia Näsgårds Hansson, sjuksköterska, svarar i mottagningstelefonen vid Kungsängens vårdcentral.

Ulrika Palmqvist, sjuksköterska, Birgitta Halldin, distrikssköterska och Cia Näsgårds Hansson, sjuksköterska, svarar i mottagningstelefonen vid Kungsängens vårdcentral. Foto Karin Nordin.

– Vi har fått argument att arbeta med som fungerar väldigt bra. När vi har vetenskapligt stöd för när antibiotika hjälper och inte hjälper blir vi tydligare
i våra argument. Vi kan säga när det är ofarligt att avvakta och när man inte bör göra det. Vi kan också informera säkert om komplikationer av antibiotika och det minskar efterfrågan, säger hon.

En annan viktigt del av denna rutin är att vid misstanke om urinvägsinfektion planeras för ett urinprov så att analysen är klar vid läkarbesöket. Vid samhällsförvärvad pneumoni ska mer än 70 procent av behandlingen ske med penicillin V enligt Strama och det är ett mål som Kungsängens vårdcentral ännu inte nått upp till. Ett annat förbättringsområde inom hela länet är att inte förskriva antibiotika när test för streptokocker är negativt.

– Vi bör ta StrepA om det är tydliga symtom. Om provet är negativt är det väldigt effektivt att visa labbsvaret för patienten för att övertyga om att antibiotika inte är en lämplig behandling. Att bara säga att jag inte skriver ut antibiotika därför att det troligtvis är ett virus är inte alls lika tydligt, då kommer patienten kanske tillbaka två dagar senare igen, säger Sheila Javadi, medicinskt ansvarig läkare vid vårdcentralen.

Att vara restriktiv med antibiotika kräver engagemang, kunskap och tid från all personal.

– Det går ju alltid snabbare att skriva ett recept, men det är inte alltid den bästa vården, menar Sheila Javadi.

Karin Nordin

Senast ändrad 2018-09-10

Evidens 2 2017

250

250 uthämtade antibiotikarecept per tusen invånare och år är det nationella
patientsäkerhetsmålet. Resultatet var 345 i SLL under 2016.