Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Tillgång till läkemedel inte största problemet i cancervård

Publicerat 2017-04-20

Kön, socioekonomi och bostadsort påverkar möjligheten att överleva en cancerdiagnos och kunskapen om prevention är låg i många befolkningsgrupper. Helt oacceptabla skillnader, säger professor Roger Henriksson, chef vid Regionalt Cancercentrum, RCC, där man startat en rad aktiviteter för mer jämlik cancerhälsa.

Roger Henriksson

Roger Henriksson, foto Kari Kohvakka.

Vården är troligtvis inte jämlik i något enda steg under patientens väg genom den. Patientens bakgrund påverkar alltifrån deltagande i screening till behandling och palliativ vård. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan förekomst av cancer
påverkas till nästan 40 procent genom hälsosamma levnadsvanor och risken att insjukna är därför också beroende av kunskap och levnadsvillkor i olika socioekonomiska grupper. Olika cancerformer värderas dessutom olika beroende på vilka grupper i befolkningen som drabbas.

– Jämför till exempel bröstcancer med lungcancer. Femårsöverlevnaden är 90 procent vid bröstcancer medan den är under tio procent för kvinnor med lungcancer. Detta borde påverka hur vi gör våra satsningar i samhället på ett helt annat sätt än det gör idag, säger Roger Henriksson som leder RCC Stockholm-Gotland och är ledamot i Stockholms läns läkemedelskommitté.

Förmodligen är även tillgång till cancerläkemedel olika för olika personer. Men många faktorer kan påverka användningen av läkemedel, till exempel sjukdomsstadium vid diagnos, progress, samsjuklighet och levnadsvanor, vilket kan göra det svårt att tolka data om detta. För att söka svaren på sådana frågor finns nu en helt ny Cancerdatabas som har tagits fram av RCC, Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för onkologiska och hematologiska sjukdomar och Utvecklingsavdelningen vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Databasen samlar alla patienter med cancerdiagnos i Stockholm sedan 2001 och kopplar samman data från ett flertal register både inom och utom landstinget. Det finns exempelvis möjlighet att studera inkomst- och utbildningsnivå i relation till behandlingsresultat, läkemedelsanvändning, satsade resurser och överlevnad.

Många projekt

– Vi måste bli mer medvetna om de skillnader som finns för att kunna åtgärda dem, säger Roger Henriksson.

Vid RCC har hela personalen deltagit i utbildningar om jämställdhet och jämlik vård, just för att öka medvetenheten. Organisationen arbetar strukturerat på många
plan för en mer jämlik vård, allt enligt den regionala cancerplanen. En åtgärd för att minska omotiverade skillnader har till exempel varit att starta ett diagnostiskt centrum i Södertälje för att nå den del av befolkningen som inte har kunskap om cancer och som annars ofta kommer för sent till vård. Snart startar också ett centrum på norra sidan av Stockholm. Kontaktsjuksköterskor är ett annat sätt att öka möjligheterna för alla med cancerdiagnos att få en individuell vårdplan och individanpassad information. Patienter och patientorganisationer involveras i allt arbete.

Bland de enklare men effektiva aktiviteterna finns utvecklingen av informationsmaterial om mammografi på olika språk och för personer med funktionsnedsättning. RCC har verkat för avgiftsfri mammografi vilket ökade deltagandet i många delar av Stockholm.

Ett annat lyckat initiativ är det så kallade Botkyrkaprojektet.I samverkan med Botkyrka kommun anlitades och utbildades 42 hälsoinformatörer som talar 60 olika språk för att samtala med befolkningen i deras vardag om cancer och hur man minskar risken för att drabbas. Aktiviteter anordnades också i samarbete med mångkulturella organisationer och projektet ska nu spridas till fler kommuner.

– Projektet drivs av en person som själv har överlevt cancer och flera patientföreträdare och personer som inte arbetar i vården är involverade. På det sättet har vi kommit närmare människor som vi annars inte når.

De standardiserade vårdförloppen är ytterligare ett exempel på en åtgärd för mer jämlikhet. Grundtanken är att vården ska utreda patienter på samma standardiserade sätt. Vårdförloppen med optimala ledtider finns nu införda i www.Viss.nu

Karin Nordin

Senast ändrad 2018-09-10