Fem frågor om Janusmed fosterpåverkan till Ulrika Nörby

Varför togs Janusmed fosterpåverkan fram?

– Läkemedelsanvändning under graviditet ger upphov till många frågor och inte sällan en överdriven oro för att fostret ska skadas. Tjänsten togs fram för att i första hand sjukvården enkelt skulle kunna göra välgrundade bedömningar. Den första författaren var professor Bengt Källén, legendarisk forskare inom bland annat området läkemedel och fosterpåverkan.

Hur fungerar kunskapsstödet
och vad bygger innehållet på?

– Innehållet bygger på unika data från det svenska medicinska födelseregistret som landets ­barnmorskor samlar in från alla graviditeter och på vetenskaplig litteratur. Författare är en grupp sakkunniga med forskningserfarenhet inom området. Texterna stäms av med en referensgrupp där bland annat mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorskor ingår, samt med kliniskt verksamma experter från flera specialiteter. Vi har även nära kontakter med internationella kollegor och forskare. Bedömningarna är fritt tillgängliga på Janusmed.se/fosterpaverkan, och de finns integrerade i ett flertal journalsystem. Sedan i höstas har också apoteken tillgång till informationen i sitt elektroniska expertstöd, EES.

Hur skiljer sig informationen från den som finns om graviditet för respektive läkemedel i Fass/produktresumén?

– Våra texter är substansbaserade, alltså oberoende av producent, och vi skriver för att ge så tydlig klinisk vägledning som möjligt. Vi har också fördelen att snabbt kunna uppdatera våra texter och kommenterar även viktiga rön i nyhetsartiklar. Men generellt är det inte så stor skillnad i huvudbudskap mellan våra texter och Fass. Vi använder produkt­resuméerna som en av våra bakgrundskällor.

Vad vet ni om användningen?

– Kunskapsstödet har ungefär 260 000 besök om året, vilket kan jämföras med att det föds cirka 115 000 barn i Sverige varje år. Många söker på egenvårdspreparat som smärt­stillande och allergimedel, vilket tyder på att en stor andel av besökarna är allmänhet. Vi vet också från en studie att gravida kvinnor utan medicinsk bakgrund tycker att innehållet är lätt att förstå. Även antidepressiva läkemedel hamnar på topp­listan över antalet sökningar. Bland sjukvårds­personal är gynekologer, barnmorskor och allmänläkare de vanligaste användarna.

Är det något mer du tycker är viktigt?

– Många gravida hör av sig till oss med frågor, men vi har ingen möjlighet att ge individuell rådgivning. Vi skulle därför vilja starta en informationscentral dit gravida och ammande kvinnor kan vända sig. Sådana finns i många europeiska länder, bland annat i Finland och Norge, och vi hoppas hitta finansiering till detta även i Sverige.