Ny bok lär patienter konsten att gå till doktorn

Det är inte alltid lätt för patienter att hitta rätt i vården. Men nu finns det hjälp att få. Rita Fernholm har skrivit boken som visar patienterna hur de ska navigera i vården och få ut så mycket som möjligt av sitt läkarbesök.

Rita Fernholm är specialistläkare i allmänmedicin på deltid vid Boo vårdcentral i Nacka, medicine doktor och forskare inom patientsäkerhet. Sedan årsskiftet är hon även en av tre chefläkare inom SLSO, Stockholms läns sjukvårdsområde. I den färska boken ”Konsten att gå till doktorn – och gå därifrån med dina frågor besvarade” guidar hon läsaren igenom vårdsystemet och förklarar sådant som hur man får tag på läkaren på vårdcentralen, hur olika vårdnivåer fungerar, när man bör söka var, hur remisser fungerar och vilken utbildningsnivå läkarna på vårdcentralen kontra akutmottagningen har, bland mycket annat. I korta och kärnfulla kapitel med praktiska exempel och frågeställningar visar hon hur vården fungerar. Hon berättar att boken är sprungen ur ett verkligt behov som hon har sett i sin omgivning.

Inte lätt att hitta rätt

– Det blev ganska uppenbart när jag pratade med vänner och bekanta att det inte alltid är så lätt att hitta rätt i vården. Jag hör även patienter som beklagar sig över att man måste vara frisk för att kunna vara sjuk. Folk hamnar fel och har svårt att få tag på rätt person. Man kanske söker närakuten för att det inte finns tid på vårdcentralen eller för att man är så orolig, och så får man höra att man har sökt på fel ställe, säger hon.
– Det här är en bok där man får flera verktyg för att navigera i vården och det blir en win-win-situation. Det blir lättare som patient och det blir lättare för oss i vården om patienterna förstår hur systemet fungerar, säger hon.

Förbered mötet med läkaren

Men det handlar inte bara om att hitta rätt i vårdsystemet utan också om att få ut så mycket som möjligt av sitt besök hos doktorn. Rita Fernholm tipsar bland annat om att förbereda sitt möte med doktorn med hjälp av metoden SBAR – Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation. Det är en modell för strukturerad informations­överföring som används inom vården och som med fördel även kan användas av patienterna, menar hon. På samma sätt är det bra att använda sig av metoden ”teach-back” där patienten upprepar eller återberättar vad läkaren har sagt för att förvissa sig om att hen har förstått. Och tipsen verkar redan ha fått fäste.

– Jag har redan hört från några kollegor om patienter som har läst boken och använt sig av teknikerna och har med sig en lista och betat av sina frågor för att inte glömma något. Jag tror att det kan bli en effektivare kommunikation om man i förväg har tänkt igenom sina frågor, sin oro och sina önskemål och formulerat dem, säger hon.

– Då blir det lättare för läkaren att möta patienten, säger hon.
Det är klart att ibland kan patienterna komma med ganska långa listor, något som det är lätt att som läkare bäva inför, men även det menar Rita Fernholm är något som förbättrar kommunikationen.

– Jag tycker att det är bra när patienterna kommer med en lista, även om den är lång. Då kan jag titta på listan tillsammans med patienten och säga att hela den här listan kommer vi inte att hinna med idag. Vilket är viktigast för dig? Så pekar patienten på en punkt samtidigt som jag ser en annan punkt som inte bör vänta rent medicinskt. Då kan jag föreslå att vi tar de två punkterna idag och så bokar vi ett återbesök för att fortsätta, säger hon.

Genom att instruera patienterna att förbereda sig och skriva ner vilka förväntningar de har och vad de vill ha ut av läkarbesöket uppmuntrar boken patienterna att ställa högre krav på sitt läkarbesök. Rita Fernholm tycker dock inte att det går att säga att patienter idag generellt ställer för lite krav i dagens vård. Som allmänläkare träffar hon alla typer av patienter, både de som ställer helt orimliga krav på att få MR-undersökningar i tid och otid och de som tvärtom helst inte vill störa doktorn, trots att de har allvarliga sjukdomar.

– Framförallt äldre män kan vara lite så där ”bra karl reder sig själv” och så söker de inte vård trots att de borde. Men det är ju vårt jobb att ge vård efter behov, vilket är jättesvårt eftersom de som skriker högst ofta inte är de som är sjukast, säger hon.

Listning hos läkare inte vårdcentral

Ett mycket tydligt råd som återkommer genom boken för att få en bra vård, även för de som inte skriker högt, är att lista sig hos en namngiven allmänläkare. Rita Fernholm skriver att kontinuitet är den, kanske, viktigaste parametern för att få en god vård i dagens Sverige. Att då vara listad hos en namngiven allmänläkare är den bästa försäkringen mot risken att trilla mellan stolarna. Men det är inte alltid möjligt, vissa vårdcentraler tillåter bara listning till själva vårdcentralen. Det kan bero på att vårdcentralen är underbemannad eller har en hög omsättning på sina läkare. Oavsett skäl innebär det att en sådan vårdcentral ofta har svårt att erbjuda en hög kontinuitet, skriver Rita Fernholm och avråder från att välja att lista sig på en sådan vårdcentral.

– Precis, då tycker jag att man ska ringa till nästa vårdcentral och nästa vårdcentral och sedan välja en som inte är orimligt långt bort, men där man kan få lista sig hos en namngiven läkare. Då kommer det skapas ett tryck från patienterna som gör att vårdcentralerna kommer att organisera sig så att man kan lista sig hos en speciell läkare, säger hon.

Vill skapa en mer jämlik relation

Genom att ge patienterna en karta över vården och verktygen att ta sig igenom den så hoppas hon kunna skapa en mer jämlik relation mellan patienter och läkare. Något som inte alla läkare är helt bekväma med, men heller inte alla patienter.

– Nej, vissa patienter vill inte bli tillfrågade vad de tror. Då tycker de att man inte har koll, ”det är ju du som är doktorn”. Det där måste man ju situations- och individanpassa. Vem har jag framför mig? Det är ju också en bra sak med att hålla sig till samma doktor för då lär ju den doktorn känna patienten och vet om patienten vill ha en mer handfast styrning eller är bekväm med att ta ett eget ansvar, säger hon.

Rita Fernholm ser ändå att den mer jämlika relationen och den mindre auktoritära läkarrollen är framtiden för sjukvården.

– Jag tycker läkaren mer ska se sig som en coach. En kompetent coach, men som också är lyhörd för att till exempel vissa kroniker kanske faktiskt kan mer om sin väldigt ovanliga sjukdom än vad jag kan. Och att jag då kan vara villig att lyssna in och se den expert som finns framför mig, säger hon.

Fredrik Hedlund