Meningokockinfektion – symtom, risker och vaccinets betydelse

Meningokockinfektion kan orsaka sepsis, hjärnhinneinflammation och, mer sällan, även lunginflammation och septisk artrit. De första symtomen är oftast feber, ibland kräkningar eller illamående, kalla händer och fötter, huvudvärk och nackstyvhet, ljuskänslighet och nedsatt allmäntillstånd. Senare i sjukdomsförloppet syns ett karaktäristiskt utslag, så kallade peteckier – lila eller mörkt lila prickar, 1–10 mm stora – som inte försvinner när man trycker på dem. Förloppet är ofta mycket snabbt: tiden från insjuknande till behov av intensivvård eller död kan vara mindre än ett dygn.

Meningokockinfektion har nyligen uppmärksammats mycket i medierna efter ett utbrott i engelska Kent i mars 2026. Utbrottet verkar ha startat på en nattklubb och totalt har 21 bekräftade sjukdomsfall, inklusive två dödsfall, kopplats till händelsen. Det stora antalet fall förklarar den stora mediebevakningen. I Europa förekommer utbrott av meningokockinfektion då och då, men de omfattar ofast bara några få fall. I Sverige är utbrott sällsynta. Senast 2017 insjuknade tre barn i Sörmland med meningokockinfektion och eftersom fallen hade en epidemiologisk koppling bedömdes det som ett utbrott. År 2015 rapporterades två fall i Sverige hos tonåringar som varit på en ett stort läger i Japan. I samma utbrott ingick ytterligare tre fall i Skottland hos ungdomar som också varit på jamboreen. Incidensen av meningokockinfektion i Sverige ligger under 1 per 100 000 personer och år, och under 2024 rapporterades totalt 46 fall av invasiv meningokockinfektion.

Även om meningokockinfektion är ovanligt är det en allvarlig infektion med hög morbiditet och mortalitet. 10–15 procent av de som insjuknar dör, även vid tidig insättning av antibiotikabehandling och tillgång till intensivvård.

Meningokockinfektion orsakas av bakterien Neisseria meningitidis, en gramnegativ diplokock, även kallad meningokock. Den är en del av den normala nasofarynxfloran och ungefär 10 procent av befolkningen bär på denna bakterie samtidigt. Meningokocker kan delas upp i olika serogrupper beroende på vilken polysackarid de bär. Det finns tolv serogrupper, men endast sex orsakar sjukdom: A, B, C, W, X och Y. I Europa är serogrupp B vanligast. Serogrupp X är väldigt ovanlig och hittills har fall endast rapporterats i Afrika. Inom varje serogrupp finns olika stammar. Vissa stammar är mer virulenta än andra, vilket innebär att de oftare orsakar meningokockinfektion istället för bara bärarskap.

Smitta sprids via saliv och droppar från luftvägarna. För att det ska ske krävs nära kontakt, till exempel inom hushållet, vid kyssar eller när man delar drycker. När en människa kommer i kontakt med bakterien leder det oftast till bärarskap. Personen bär då bakterien i 3–6 månader och är under den tiden frisk, samtidigt som ett naturligt skydd mot just den stammen utvecklas. Bara i sällsynta fall utvecklas en meningokockinfektion. När det sker är det oftast inom tio dagar från att personen smittats med en ny stam. Varför en person får meningokockinfektion medan en annan bär bakterien utan att bli sjuk är inte helt klarlagt. I vissa fall finns underliggande orsaker, till ­exempel aspleni, ett icke fungerande ett icke fungerande komplementsystem (en del av immunförsvaret) eller behandling med vissa biologiska läkemedel som påverkar komplement. I de absolut flesta fall är det dock tidigare friska individer som insjuknar.

Vaccin finns tillgängliga i Sverige mot de vanligaste serogrupperna i Europa: A, C, W, Y och B. Två olika kombinationsvaccin finns mot serogrupperna A, C, W och Y (Menveo eller Nimenrix) och två olika vacciner finns mot serogrupp B (4CMenB; Bexsero eller fHbp-MenB; Trumenba). Alla är avdödade vacciner och kan även ges till personer med nedsatt immunförsvar.

I Sverige ges meningokockvaccin inte rutinmässigt till friska barn och tonåringar, men vissa riskgrupper rekommenderas vaccination. Utöver de riskgrupper som redan nämnts finns även en rekommendation om vaccin inför resor till områden där meningokockinfektion är vanligt förekommande, se faktaruta 1. Vaccinationsschema finns i faktaruta 2.

I nuläget är meningokockvaccin inte subventionerat av Region Stockholm för riskgrupper och den som vaccinerar sig får själv stå för kostnaden om inte behandlande klinik bekostar vaccinet. Meningo­kockvaccin ges inför eller direkt efter splenektomi av den behandlande enheten. Däremot kommer meningokockvaccin för splenektomerade att bli kostnadsfritt inom Region Stockholm under 2026. Mer information kommer under året.