Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Prata om biverkningar – utan att skapa oro

Publicerat 2026-07-02

Porträttbild av Bernice Aronsson, barnläkare,  Johan Alm, barnallergolog. Foto: johan Adelgren

Bernice Aronsson, barnläkare, Johan Alm, barnallergolog. – Vi tar emot barn som den ordinarie verksamheten behöver vår hjälp med och som i hög grad annars skulle förbli ovaccinerade. Det kan vara barn med underliggande sjukdom, barn som haft en oväntad reaktion, barn där det finns ärftlig oro samt barn till mödrar som fått läkemedelsbehandling under graviditeten, säger Johan Alm. Foto: Johan Adelgren.

Allvarliga komplikationer av vaccin är mycket ovanliga. Men kroppen kan reagera med milda, övergående besvär och vid fel injektionsteknik finns en liten risk för axelrelaterade problem som SIRVA.
– Man behöver vara både tydlig och trygg när man informerar om vaccinationen, säger barnläkaren Johan Alm.

I samtal om vaccination med patienter är det viktigt att berätta om möjliga biverkningar. De flesta är milda och övergående och kan förklaras som en naturlig del av kroppens förväntade immunsvar.

– Vi brukar till och med säga att det inte är en biverkan utan en verkan. Kroppen reagerar på vaccinet och det är precis det som är tanken, säger Johan Alm, barnläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhusets specialistmottagning för vaccinationer och medlem i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer.

En tydlig och trygg kommunikation ger ökad tillit och bättre förberedda patienter.

– BVC är vana vid de här samtalen och när familjerna kommer till oss upplever vi att de är väl informerade om vad som kan hända, till exempel svullnad, rodnad och feber, säger han.

När det gäller oro för allergiska reaktioner har Johan Alm stöd i sin specialisering inom barn- och ungdomsallergologi. Vid sidan av sitt kliniska arbete är han docent vid Karolinska Institutet med inriktning på allergiforskning.

– Föräldrar brukar känna sig lugnare när vi berättar hur ytterst ovanliga allvarliga allergiska reaktioner är vid programvaccinationer och samtidigt visar att vi har utmärkt beredskap om något oväntat ändå skulle hända. Jag tror det märks att vi har stor erfarenhet och sätter samförstånd i främsta rummet.

SIRVA och HHE ovanliga tillstånd

Ett till synes mer dramatiskt tillstånd som kan uppstå är HHE, hypotonisk-hyporesponsiv episod. Barnet påträffas okontaktbart och slappt på ett mycket tydligt sätt, vanligtvis inom ett dygn efter vaccinationen, ofta kortvarigt. HHE finns bara beskrivet hos barn, vanligen i samband med första dosen vid tre månaders ålder, och är mycket ovanligt: mindre än ett fall per 10 000 vaccinationstillfällen. Risken för att det upprepas är mycket låg. Den exakta orsaken är inte klarlagd, men reaktionen ses framför allt efter vaccin som innehåller skydd mot kikhosta. Symtomen går över av sig själva och hindrar inte fortsatt vaccination.

– Föräldrarna blir ofta mycket rädda och söker akut med barnet. Vårt uppdrag är att noggrant förklara vad som har hänt, varför det är ofarligt och hur de kan tänka framöver. Vi som arbetar här har stor och bred erfarenhet, vilket gör att vi kan prata om det på ett trovärdigt sätt utan att förstärka oron. De HHE-ärenden som kommer till oss resulterar ofta i fortsatt vaccination på BVC, men där ett vaccin ges i taget med någon veckas mellanrum för att minska obehag och också föräldrarnas oro, säger han.

Barn mindre känsliga för SIRVA

Ett annat fenomen är SIRVA, Shoulder Injury Related to Vaccine Administration. Det är en ovanlig komplikation där en vaccination som ges för högt i överarmen kan leda till en inflammation i vävnaderna runt axelleden. Under sina år på mottagningen har Johan Alm bara fått en sådan remiss.

– De minsta barnen får sina vaccinationer i benet och först runt fem års ålder vaccineras de i armen. Jag tror att barnhälsovården och elevhälsan gör ett jättebra jobb här. Det kan också vara så att barn inte är lika känsliga för SIRVA som vuxna, säger han.

Någon gång i månaden samlas Johan Alm och de fyra kollegorna – två läkare och två sjuksköterskor – för att gå igenom särskilt svåra fall. En relativt vanlig fråga gäller vaccination av barn till mammor som under graviditeten behandlats med biologiska läkemedel mot olika sjukdomar, till exempel reumatism eller inflammatorisk tarmsjukdom.

– Dessa läkemedel dämpar immunförsvaret. Det innebär att barnet som föds kan ha ett nedsatt immunförsvar via mamman, vilket behöver tas hänsyn till, säger han.

Fler utlandsvaccinerade barn

På senare år har det blivit vanligare med remisser för barn som vaccinerats utomlands. Det kan handla om saknade doser, annorlunda tidsintervall, andra kombinationer av vaccin eller att barnet haft reaktioner som gör föräldrarna oroliga.

– De berättar att barnet reagerade på ett visst sätt i tidig ålder i hemlandet. Vårt uppdrag blir då att försöka förstå vilken typ av händelse det rörde sig om och om vi behöver ta särskild hänsyn framöver. Vi träffar också barn som kommer inför en transplantation eller som har ett immunförsvar som av sjukdom eller nödvändig medicinering är kraftigt försvagat och för tidigt födda barn som ska få sin första vaccindos, säger Johan Alm och avslutar:

– Ofta känner sig familjerna så trygga med den struktur vi har resonerat oss fram till att de sedan kan fortsätta hos BVC eller elevhälsan.

Nneka Magnusson Amu

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad