Vaccin och biverkningar

Vaccin räddar liv, skyddar mot allvarliga komplikationer och kan till och med utrota sjukdomar. Ett exempel är mässling, där WHO:s mål är att sjukdomen inte längre finns år 2030. Samtidigt är vaccin ett läke­medel och som med alla andra sådana finns en risk för biverkningar. Allvarliga biverkningar är ovanliga vid vaccination men det finns exempel på vaccin som avregistrerats utifrån den viktiga biverknings­rapporteringen. Med kunskap om riskerna ökar säkerheten med vaccination i samhället.

Jag gissar att biverkningsrapportering inte är den mest uppskattade uppgiften i vården, men en världsomfattande pandemi med miljarder vaccinationer satte fart på anmälningarna. År 2021 fick Läkemedelsverket hela 99 211 rapporter varav 90 732 gällde vacciner mot covid-19. Året efter, när färre vaccinerades och livet för många blev postpandemi, inkom 22 466 rapporter och det har sjunkit ytterligare ner till 18 278 rapporter under 2025. Ungefär 60 procent av rapporterna brukar komma från hälso- och sjukvården och resten från patient eller konsument. Jag hoppas att vi slipper en ny pandemi, men ändå får ett ökat rapportantal igen. Den stora mängden nya godkända läkemedel är värdefulla att få rapporter på för att öka kunskapen om biverkningsprofilerna.

De tio vanligaste läkemedelssubstanserna som rapporterats 2025 är i fallande ordning semaglutid, tirzepatid, vaccin mot bältros, RNA-baserat vaccin mot covid-19, sertralin, apixaban, amlodipin, estradiol, papillomvirus (vaccin mot HPV) och hormonspiral med gestagen. Bubblare är de viktreglerande läkemedlen vars användning har skjutit i höjden senaste året där både Wegovy (semaglutid) och Mounjaro (tirzepatid) “är föremål för utökad övervakning”, för att vi snabbare ska kunna få information om eventuella risker med läkemedlet. Lisdexamfetamin som tidigare låg högst har ramlat ner på femtonde plats. Rapporterna innefattar läkemedel som används av stora och heterogena patientgrupper, som antikoagulantia, SSRI och antihypertensiva, och enligt Läkemedelsverkets årsrapport var det framför allt kända biverkningar, både allvarliga och icke allvarliga. Bland dessa läkemedel finns också vaccinationerna, något som verkligen många människor berörs av. Om vi tittar på de vanligaste biverkningsrapporterna ända till topp 20 så får vi även med vaccin mot influensa och mot TBE.

För vacciner är de vanligaste biverkningarna snabbt övergående, efter en till två dagar, och inte allvarliga. Ömhet, rodnad och svullnad kring injektionsstället samt feber, frossa och andra influensasymtom är vanliga. Tyvärr finns det också allvarliga biverkningar associerade med vaccin (se definition i faktarutan). Troligen rapporteras allvarliga och oväntade biverkningar i högre grad än de lindriga, varför det är intressant att allvarliga biverkningar står för en så liten del av rapporterna med undantag för RNA-baserat covid-19 vaccin där 50 procent är allvarliga och för influensavaccin där 42 procent är allvarliga. Lägre andel ses för HPV-virus 41/251 (16 procent), vaccin mot bältros 38/199 (19 procent) och vaccin mot TBE 29/123 (24 procent). Enligt Läkemedelsverket föreligger sannolikt en underrapportering av misstänkta biverkningar, både när det gäller vaccin och andra läkemedel, men hur stor den är går inte att uppskatta.

Ett fåtal allvarliga biverkningar

Kommer ni ihåg Vaxzevria? I de kliniska prövningarna som omfattade cirka 24 000 deltagare (varav hälften fick Vaxzevria) sågs inga fall av trombos kombinerat med trombocytopeni (TTS). De första fallen dök i stället upp när vaccinet började användas brett. I slutet av mars 2021 hade 79 fall ­rapporterats bland 25 miljoner vaccinerade. Det visar hur viktigt det är att fortsätta rapportera biverkningar. Först när 30 000 personer har exponerats för läkemedlet kan en sällsynt biverkning (1 av 10 000) upptäckas. Vaxzevriaanvändningen pausades i Sverige under 2021 efter signaldetektionen för TTS och är avregistrerat sedan 2024.

En annan signaldetektion, som utreddes år 2021 var ökad risk för myokardit och perikardit efter vaccination med Comirnaty. Det ledde till en varning i produktresumén där det beskrivs att det är vanligare hos unga män och att det oftare kommer efter andra vaccinationen.

Slutligen vill jag även nämna associationen mellan narkolepsi, en autoimmun sjukdom, och vaccinet mot svininfluensan. Vaccinet hette Pandemrix och användes i Sverige från oktober 2009 mot influensa A/H1N1 (svininfluensan), klassificerat av WHO som en pandemi. Året efter började rapporter om narkolepsi hos unga inkomma och några år senare visade en omfattande studie att risken för narkolepsi ökade tre gånger för individer 19 år och yngre som fått Pandemrix. De första rapporterna var av stor vikt för att kunna avregistrera läkemedlet så fort som möjligt för att förhindra att fler personer drabbades. Det är fortfarande oklart vad i vaccinet och/eller hos individerna som hade betydelse för uppkomsten av narkolepsi, men det har föreslagits att autoimmuniteten uppstår på grund av strukturella likheter mellan influensaviruset A/H1N1 och hjärnceller som producerar orexin, ett sömnreglerande ämne.

Sammanfattningsvis vet vi att vaccinationer skyddar betydligt fler än vad de skadar, även om denna text har fokuserat på biverkningarna. Förmånen att ha tillgång till vaccin är relativt få förunnat globalt sett och något som åtminstone jag har tagit för givet tidigare i livet. Biverkningsrapporteringen bidrar till en ökad säkerhet medan skyddet mot sjukdomar fortsätter i samhället. Kom ihåg att du kan rapportera misstänkta biverkningar även som privatperson.