Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Primärvårdsmodell för alkoholberoende utvärderas

Publicerat 2015-06-22

Maja Westbergh, Lilianne Boij och Anna Tüll Nyman, alla allmänläkare vid Hammarby sjöstads husläkare.

Korta besök på vårdcentralen kan kanske vara lika effektiva som längre besök hos beroendespecialist. Primärvården kanske också upplevs som mindre stigmatiserande för patienten. Detta undersöks i ett pågående projekt i landstinget.

– Det ska inte behöva kännas så märkvärdigt och stort att söka hjälp för problem med alkoholen och för många är det nog enklare om man kan gå till en vårdcentral. Att söka en beroendeklinik är ett mycket större steg. Vård för beroende ska inte heller behöva upplevas så svartvit, att man aldrig mer ska få dricka ett glas i sitt liv, säger Maja Westbergh, allmänläkare vid Hammarby sjöstads husläkare.

Treatment of alcohol dependence in primary care är det långa namnet på TAP-projektet som studerar behandling av alkoholberoende med 15-metoden. Denna metod har utvecklats för primärvården för behandling av alkoholberoende hos personer utan psykiatrisk samsjuklighet eller stödbehov från socialtjänst. Vårdcentralen i Sjöstaden är en av de som valt att vara med i studien.

– Alla som jobbar här är intresserade av alkoholfrågorna och vi har sedan tidigare patienter som står på Antabus och som kommer hit för stödsamtal med sjuksköterska. Men vi har inte haft någon strukturerad handläggning av beroendepatienterna. Det var kanske därför vi nappade på projektet, för att få en struktur i patientmötet, idéer om hur man ska prata om detta och vad man ska trycka på i samtalet.

Patienterna som är med i projektet har först gjort en alkoholutredning med frågeformulär och blodprover på Centrum för psykiatriforskning, en samverkansenhet mellan Stockholms läns landsting och Karolinska institutet. Därefter har de lottats till att få behandling på antingen beroendemottagningen Riddargatan 1 eller på en vårdcentral.

– De som kommer hit har varit glada och laddade inför besöket. Flera av dem har redan skurit ner på alkoholen innan de kommer. Vid första besöket formulerar patienten sitt mål och hur mycket eller litet man önskar att dricka. Vi fyller också i alkoholkalendern över hur många standardglas man druckit på en vecka. Många blir förvånade när de summerar ihop vad de druckit. Bara att tala om det gör att många drar ner på konsumtionen, förklarar Maja Westbergh.

Handlingsplan för risksituationer

Två veckor senare kommer patienten tillbaka och förutom att se över resultaten från leverproverna är uppgiften att gå igenom när det kan uppstå risksituationer. Den ena kanske har svårt att dra ner på alkoholen eftersom det ingår middagar i jobbet eller för att det är så man umgås med vänner, den andra kan inte följa med på after work utan problem och den tredje förknippar vistelse på lantstället med att dricka vin. Vid det tredje besöket på vårdcentralen skrivs en handlingsplan. Det handlar till exempel om att hitta sätt att ersätta alkoholen vid risksituationer. Vid fjärde eller femte besöket är det tänkt att programmet ska avlutas med en genomgång av alkoholkalendern och handlingsplanen.

– Men det är bara en patient som jag har sagt hej då till. De flesta vill fortsätta längre och då får de det. Om vi kan hjälpa någon att bli fri från ett tobaks- eller alkoholberoende har både samhället och patienten gjort en jättevinst, så jag tycker det här är jätteviktigt. Flera har också valt att lista sig här efteråt.

Metoden i projektet heter 15-metoden och avsikten är att den ska vara lätt för allmänläkaren att använda och att besöken ska vara korta, på 15 minuter. Men det är inget hinder att lägga mer tid på besöket och tiden är något som kommer att ingå i utvärderingen av studien. Maja Westbergh ler när hon nämner namnet.

– Det tar inte en kvart. Jag försöker få besöken till en halvtimme. Om jag körde iväg patienten efter en kvart tror jag flera hade fallit ifrån. Det är viktigt att de får prata om det här.

Hon har också erbjudit flera patienter läkemedel mot alkoholberoendet men där är det svårt att få framgång, menar hon. De flesta vill försöka utan läkemedel.

– Det är ett motstånd som jag tycker är lite paradoxalt. De dricker alkohol som de vet skadar kroppen, men tycker att läkemedel är något läskigt och onaturligt. Jag har haft andra patienter utanför det här programmet som har haft god hjälp av läkemedel. Förmodligen har de varit lite djupare i sitt beroende och mer benägna att säga ja till all hjälp de kan få.

Något som hon däremot tycker fungerar är spela på människors fåfänga i argumenten mot alkohol.
– Jag berättar hur mycket energi det är i alkohol och använder uttryck som flytande wienerbröd. Det är inte många som tycker om att höra det.

Pension och goda middagar

Många av de patienter som söker direkt till Hammarby sjöstads husläkare har det ganska bra ekonomiskt sett. De reser mycket både i tjänst och privat och har både arbeten och sociala liv där alkohol ofta ingår.

– När jag var yngre sågs man hemma hos varandra och drack te, men idag är det vanligare med vin. Nu ses man på stan och tar ett glas vin, eller hemma på middag med vin och drinkar. Jag har noterat att 40-talister är en grupp som dricker mycket alkohol, kanske för att de har gott om tid och god ekonomi. De har nyligen gått i pension och reser ofta utomlands en eller flera gånger per år, hemma lagar de goda middagar tillsammans där det tycks naturligt att dricka vin till.

Stress leva sunt

Hon träffar också många barnfamiljer som hon säger är måna om att göra allting rätt. De vill leva sunt och barnen ska äta nyttigt. Samtidigt kan ansträngningarna för att hålla ihop familj, arbete, ekonomi och strävan efter en sund livsstil bli för höga. Den ökande pressen kan i sin tur leda till större användning av alkohol. Kunskaperna om 15-metoden kommer därför att vara användbara även framöver.

– Jag har fått bättre redskap för att hantera personer med alkoholproblem, med bättre rutiner och struktur på behandlingen. Jag tänker nog mer eller mindre fortsätta på samma sätt även efter projektet.

Karin Nordin

Senast ändrad 2018-08-07