Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

– Vi måste berätta hur man gör för att sluta

Publicerat 2015-07-02

Förskrivning av rökavvänjningsmedel ska ske i ett paket med motiverande stöd. Men idag är det inte många vårdcentraler som kan erbjuda kvalificerat rådgivande samtal. Enkla råd och remiss till Sluta-röka-linjen kan då vara bra alternativ.

Lena Lundh

Lena Lundh. Foto: Karin Nordin

– Vi är tuffa i vården, vi är bra på att identifiera tobaksbruk och att säga åt patienten att sluta. Men vi erbjuder ingen hjälp. Många patienter tycker också att problemen med rökning är något som de har ställt till med själva och därför måste lösa själva. Där borde vi i vården vara mycket mer på tå och erbjuda stöd.

Det säger Lena Lundh, distriktssköterska, med dr, och fortbildnings- och professionell utvecklingsledare vid Akademiskt primärvårdscentrum som dessutom varit sakkunnig i det nyligen utgivna vårdprogrammet för hälsofrämjande levnadsvanor. Där ges kvalificerat rådgivande samtal högsta prioritet med målet att patienten ska sluta röka helt. Rådgivande samtal och enkla råd har prioritet två respektive tre. De enkla råden tar ungefär fem minuter att ge. De innehåller frågor om användningen och tankarna kring tobak och korta, standardiserade råd. Enkla råd kan ges i alla sammanhang där det passar att prata tobak utifrån personens situation.

– Långt ifrån alla vårdcentraler kan erbjuda motiverande samtal/kvalificerat rådgivande samtal och många ger inte ens de enkla råden trots att det är något som alla borde kunna göra. Om man inte gör någonting annat, så remittera eller hänvisa åtminstone till Sluta-röka-linjen.

Vården har fortsatt ansvar för patientens rökstopp även om patienten har kontakt med Sluta-röka-linjen och förskrivning av läkemedel ska ske från vårdcentralen.

Samtal för förändring
Det bästa är om dialogen kan utgå från ett personcentrerat förhållningssätt så att patienten själv börjar fundera på och ställa frågor istället för att bara få information. Det ger delaktighet. Tanken med ett motiverande samtal är att det ska leda fram till förändringar, men ett av de viktigaste bidragen är att väcka intresse när individen ännu inte är motiverad att förändra sig.

Lena Lundh har i en färsk avhandling tagit fram ett dialoginstrument som kan vara till hjälp för att ytterligare individualisera behandlingen. Hon studerade personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol, och den inställning de hade till att sluta röka.

– En del personer är mycket pressade att sluta röka, både av vården och av anhöriga. Det leder ofta till att personen börjar pressa sig själv mer. I vissa fall blir det konstruktivt men i många fall ger det destruktiv press där man känner sig kritiserad och värdelös. Min forskning visar ett samband mellan mer press och minskad förmåga att försöka sluta röka. För dessa människor räcker det kanske inte med bara motiverande samtal, utan här tror jag vi behöver närma oss dem med en plan istället och arbeta med att få bort de negativa känslorna i första hand.

Dialoginstrumentet ska nu valideras i ytterligare studier innan det kan börja användas storskaligt.

Karin Nordin

Senast ändrad 2018-08-07