Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Kulturella aspekter på konsultationen

Publicerat 2016-06-20

Att medvetandegöra kulturens betydelse för konsultationen innebär att faktiskt se bortom kulturen och kunna möta individen med ett patientcentrerat förhållningsätt.

Joakim Lindqvist

Joakim Lindqvist

Kulturbegreppet har varierat över tid och sammanhang och begreppet kan ha olika betydelse men jag väljer att här utgå från den beskrivning som finns i den psykiatriska diagnosmanualen DSM-5. Där beskrivs kultur som ett system av kunskap, regler och handlingar som är inlärda och överförs mellan generationer.

Kultur rör områden som språk, religion, andlighet och familj och är sammanvävt med vanor, moraliska och juridiska system och traditioner. Människor möter många kulturer i sin vardag och använder dem för att skapa sina egna identiteter och skapa mening ur upplevelser. Det är viktigt att påpeka att kultur inte är homogent eller statiskt. Kulturer förändras hela tiden [1].

Kultur är heller inte detsamma som etnicitet eller nationalitet. Man kan inte se på någon vilken eller vilka kulturer denne tillhör utan det är något man måste utforska. Ofta tänker vi inte på den kultur vi själva tillhör eller tillskriver oss själva. Kultur kommer oftast på tal när vi talar om ”andra”. Det finns en liknelse där kulturen beskrivs som ”lika ständigt närvarande och transparent som vatten, förutom i mötet mellan olika kulturer, då världsbilden bryts och därmed återspeglas” [2].

På samma sätt som individer kan finnas i olika kulturella sammanhang kan organisationer, till exempel sjukvården präglas av olika kulturer. Människor kan således ha erfarenhet av olika vårdkulturer.

Att medvetandegöra kulturens betydelse för konsultationen är ett sätt att faktiskt se bortom kulturen för att kunna se individen och på så sätt ha ett patientcentrerat förhållningsätt. Det minskar risken för ett generaliserande förhållningsätt där vi skapar stereotypier.

Antropologer säger att det finns många olika sätt att vara människa på och samhällen organiseras på väldigt olika vis. På samma sätt kan man säga att det finns många olika sätt att se på sjukdom och att sjukvården kan organiseras på väldigt olika vis. Detta innebär att vi kommer att möta patienter med olika syn på sjukdom och vård oavsett om personen har en migrationsbakgrund eller inte. Det är värt att nämna några exempel där kulturell bakgrund kan ha betydelse för konsultationen.

Språkets uttrycksmöjligheter

Hur en person uttrycker symtom kan påverkas av språket. Språk kan sakna vissa begrepp eller vara svåra att översätta. Till exempel beskrivs inom svensk vård ett vanligt uttryck för depression som negativa tankar medan det i andra delar av världen vanligaste uttrycket är energilöshet eller som främst i kroppsliga termer som svaghet, trötthet, obalans och nervsvaghet. I andra kulturella sammanhang kan depression vara mer kopplat till skuld och skam. Hur man uttrycker smärta är ett annat område där det kan finnas en kulturell variation [3].

En människa kan ha olika föreställningar om orsak till och syn på hälsa kopplade till psykologiska, sociala, biomedicinska, andliga eller religiösa förklaringsmodeller. Till exempel så beskrivs i en rapport från FN:s flyktingorgan UNHCR om syriska flyktingars psykiska hälsa att många har en biomedicinsk förklaring till sina besvär och att man förklarar sin psykiska ohälsa utifrån den sociala situationen. Det förekommer också andliga förklaringar till exempel att sjukdom är en prövning från gud.[4]

Hur någon söker vård kan givetvis påverkas av vilka vårdkulturer han eller hon har erfarenhet av. Söker man specialist direkt? Söker man akut sjukhus eller vårdcentral? Ringer man till vårdcentralen eller använder man sig av 1177 och Mina vårdkontakter? Här förändras vår svenska vårdkultur nu snabbt.

Om och hur en person har sökt hjälp innan hen vänder sig till den traditionella vården kan variera. Några kan till exempel söka hjälp inom alternativmedicinen, eller hos healers eller religiösa företrädare. Det kan därför vara bra att ställa en öppen fråga om tidigare vårdkontakter.

Synen på och vetskapen om olika yrkesgrupper kan variera. Vissa yrkesgrupper kanske inte ens har funnits eller har haft helt andra uppgifter i den vård man tidigare mött. Det är inte självklart att man vet vad till exempel en arbetsterapeut gör. Vad en allmänläkare gör – och förväntas utreda själv eller remittera – varierar stort även inom Europa. Genom att utforska detta kan vi i vården undvika missförstånd.

Förväntningar och stigma

Olika personer har också olika förväntningar på behandling, vilket givetvis är kopplat till de erfarenheter man har av tidigare vård. Det berör områden som till exempel antibiotikabehandling. Stigma – social stämpling – är viktig att identifiera eftersom det kan vara ett hinder för att söka hjälp. Det kan också göra det svårt att föreslå en viss utredning. Olika kulturer har olika stigma och vilka diagnoser som är stigmatiserande i en viss kultur varierar över tid.

Vi i vården bör vara medvetna om eventuella kulturella skillnader som en möjlig orsak när vi stöter på svårigheter i kommunikationen eller i följsamhet till behandling. Vad vi vidare kan göra är att ställa frågor om patientens egen upplevelse av sjukdomen, egna föreställningar, det sociala nätverkets syn på problemet, och vad som ger stöd respektive stressar. Till exempel finns det i DSM-5 ett förslag till en kulturformuleringsintervju på 16 frågor, som går att använda med alla patienter.

Exempel på frågor i kulturformuleringsintervju finns i Evidens pdf och pappersversion.

Joakim Lindqvist distriktsläkare Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting

Källa

  1. American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders, s.749. Arlington: American Psychiatric Association.
  2. Kirmayer, L. & Minas, H. (2000). The future of cultural psychiatry: an international perspective. Canadian Journal of Psychiatry, 45(5): s.438-446. PubMed
  3. Cecil G Helman, Culture, Health and Illness Fifth edition 2007.
  4. Hassan, G, Kirmayer, LJ, Mekki-Berrada A, Quosh, C, el Chammay, R, m fl. (2015). Culture, Context and the Mental Health and Psychosocial Wellbeing of Syrians: A Review for Mental Health and Psychosocial Support staff working with Syrians Affected by Armed Conflict. Genève: UNHCR.

Senast ändrad 2018-10-23