Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

TBC-vaccinera barn i riskgrupp

Publicerat 2017-06-19

Med sina snart 100 år på nacken står sig BCG-vaccinet än idag med ett påvisat skydd mot tuberkulos hos de yngsta barnen och hos skolbarn med negativt tuberkulintest. Den låga risken för smitta i Sverige motiverar enbart vaccination av barn i riskgrupp och användning av vaccinet bör alltid ske efter noggrant övervägande.

Nünübe Sener, Sahar Nejat och Hanna Arvidsson vid Rinkeby BVC

Nünübe Sener, Sahar Nejat och Hanna Arvidsson vid Rinkeby BVC. Foto Anna Molander

Det har snart gått 100 år sedan tuberkulosvaccinet BCG började användas på människa. I Sverige introducerades vaccinet i början av 40-talet och är det äldsta vaccinet som fortfarande är i bruk. BCG-vaccin erbjuds idag som ett riktat program till barn som anses ha ökad risk för exponering av tuberkulos. Under de stora flyktingströmmarna till Sverige 2015 ökade oron för tuberkulos i samhället och därmed efterfrågan av vaccinet från föräldrar.

Det var 1921 som Calmette och Guérin på Pasteurinstitutet i Lille lyckades odla fram en tillräckligt svag stam av Tuberkulosis Bovis för att kunna användas på människa, därav namnet Bacille-Calmette-Guérin (BCG) [1]. En pionjär inom BCG-vaccinets utveckling och användning var den svenske professorn i pediatrik Arvid Wallgren som tidigt kunde visa att vaccinet skyddade barn i hushåll med tuberkulos mot smitta [2]. Fram till 1975 vaccinerades samtliga nyfödda barn i Sverige och fram till 1986 revaccinerades ungdomar med negativt tuberkulintest PPD [3]. I Stockholms län erbjuds vaccinet idag till alla barn som har sitt ursprung i ett land där vaccinet ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, vilket innebär en vaccintäckning på 30 procent i länet [4].

Låg incidens

Sverige har en låg incidens av tuberkulos på 7 av 100 000 [5]. Smitta sker oftast först efter en längre tids exponering från till exempel en person i samma hushåll. Av denna anledning smittspårar den europeiska smittskyddsenheten ECDC endast passagerare med aktiv TBC på flygplan om resan överstigit 8 timmar [6]. I Sverige är risken för smitta bland barn 0−18år störst för de som är födda i länder med hög tuberkulosincidens och näst störst för barn som bor i familj med bakgrund i dessa länder [7].

En övergripande metaanalys av BCG vaccinets skyddseffekt publicerades 2013 [8]. Analysen påvisade tydligast effekt av BCG-vaccin mot aktiv tuberkulos för nyfödda och PPD-negativa skolbarn. Vaccineffekten var inte lika entydig för vaccination i vuxen ålder [8]. Även om det börjar komma visst stöd för att vaccinet skyddar mot smitta, så är den hittills påvisade effekten marginell [9].

Risk vid immunbristsjukdom

Professor Wallgren var initialt en stor förespråkare för allmän BCG-vaccination men ändrade sig under mitten av 50-talet och började istället förespråka riktad vaccination till personer med ökad risk [10]. Anledningen var att tuberkulosincidensen hade sjunkit i Sverige och att den låga exponeringen för sjukdomen inte motiverade att samtliga barn utan ökad risk vaccinerades. Ett övervägande som gäller än idag inför vaccination av barn. Barnets risk att smittas i sin närmiljö ska vägas mot vaccinets biverkningar i form av ärr och ibland långdragna rinnande sår. Den största risken med BCG-vaccinet är om det används hos barn med oupptäckta svåra immunbristsjukdomar som kan bli svårt sjuka av vaccinet. Barnhälsovården har en checklista till hjälp inför BCG-vaccination för att denna risk ska minimeras. Detta var också orsaken till att Sverige 1994 ändrade åldern för vaccination från födseln till 6 månaders ålder [3].

Under våren 2016 började mödrahälsovården i Stockholms län screena alla gravida från länder med hög TBC-incidens, vilket tillför ett ytterligare skydd mot överföring av sjukdomen till nyfödda. Sedan införandet av screeningprogrammet har flera fall av aktiv tuberkulos hos nyförlösta mammor upptäckts och tidiga preventiva insatser har kunnat stävja smittspridning till det nyfödda barnet.

Att vaccinera barn som inte har ökad risk att utsättas för tuberkulos ligger därför inte i barnets intresse.

Sahar Nejat, Barnhälsovårdsöverläkare Stockholms län. Ledamot i expertrådet för vaccinationer

Källa

  1. Boman G. The ongoing story of the Bacille Calmette-Guerin (BCG) vaccination. Acta Paediatr. 2016;105(12):1417-20. PubMed
  2. Wallgren A. Här hemma och där ute : en barnläkares minnen Stockholm: Nordisk medicinhistorisk årsbok. Supplementum; 1972.
  3. Romanus V. Selective BCG vaccination in a country with low incidence of tuberculosis. Euro Surveillance. 2006;11 (3).
  4. Årsrapport. Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län; 2016. Vårdgivarguiden.
  5. Tuberkulos. Folkhälsomyndighetens hemsida: Folkhälsomyndigheten; 2016
  6. Risk assessment guideline for infectious diseases transmitted on aircraft (RAGIDA). Stockholm: ECDC; 2014.
  7. Nejat S, Buxbaum C, Eriksson M, Pergert M, Bennet R. Pediatric tuberculosis in Stockholm: a mirror to the world. Pediatr Infect Dis J. 2012;31(3):224-7. PubMed
  8. Abubakar I, Pimpin L, Ariti C, Beynon R, Mangtani P, Sterne JA, et al. Systematic review and meta-analysis of the current evidence on the duration of protection by bacillus Calmette-Guerin vaccination against tuberculosis. Health Technol Assess. 2013;17(37):1-372, v-vi. PubMed
  9. Roy A, Eisenhut M, Harris RJ, Rodrigues LC, Sridhar S, Habermann S, et al. Effect of BCG vaccination against Mycobacterium tuberculosis infection in children: systematic review and meta-analysis. BMJ. 2014;349:g4643. PubMed
  10. Wallgren A. Should mass vaccination with BCG be discontinued in Scandinavia? Acta Paediatr. 1955;44(3):237-53. PubMed

Senast ändrad 2019-11-27