Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Fler patienter med kronisk
njursjukdom diagnostiseras

Bild: iStock

Publicerat 2024-10-24

Under 2024 pågår en satsning för att fler patienter med kronisk njursjukdom ska få rätt diagnos, behandling och läkemedel i tid. Ett initiativ som redan har visat resultat i ökat antal registrerade diagnoser.

Kronisk njursjukdom, CKD, är ett dolt och allvarligt folkhälsoproblem. Många patienter är omedvetna om sin sjukdom eftersom de inte har märkbara symtom. Det är därför svårt att tidigt upptäcka sjukdomen för att sätta diagnos och ge rätt behandling och läkemedel. Patienter riskerar att utveckla allvarliga komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdom, behöva dialys eller tvingas genomgå njurtransplantation.

Under 2024 pågår en satsning för att öka kunskapen och medvetenheten om kronisk njur­sjukdom bland vårdpersonal vid cirka 200 vård­centraler i Stockholms län. Det sker genom besök av informationsläkare från Akademiskt primärvårdscentrum, APC. De har hittills utbildat cirka hälften av vårdcentralerna och resterande får besök under hösten.

– Effekterna märks redan genom att allt fler patienter får diagnos kronisk njursjukdom och att diagnoskoder i kvalitetsregistret Primärvårdskvalitet ökar. Vi informerar också om de nya läkemedel för diabetes och njursjukdom som kommit, framför allt SGLT2-hämmare, samt om eGFR-prov som är ett säkert sätt att mäta njurfunktion, säger Christer Norman, specialistläkare allmänmedicin och informationsläkare vid APC.

Under informationsläkarnas besök ges bland annat grundläggande information om kronisk njursjukdom, basal utredning och kriterier för diagnossättning. Man går igenom behandlingsstrategier och remitteringsindikationer.

– Just remissförfaranden för CKD-patienter mellan vårdcentralen och specialiserad njur­medicin skapar ofta diskussioner. Medan några ser det som en positiv möjlighet till förbättrad samordning och vårdkvalitet upplever andra det som en försvårande faktor. Särskilt när speciali­serad njurmedicin kräver att primärvården genomför fler utredningar innan patienten kan överföras, ­säger Rania Chabo, specialistläkare i ­allmänmedicin och informationsläkare vid APC.

Egna utfallsmått grund för
förbättringsarbete

En ytterligare viktig punkt på programmet vid besöken på vårdcentralerna är hur uppföljning av CKD-patienter ska tas om hand inom ­primärvården.

– För att öka medvetenheten om sjukdomens prevalens bland mottagningens egna patienter presenterar vi data från vårdcentralens PVQ i Med Rave. Genom att analysera och förstå sina egna CKD-utfallsmått får personalgruppen möjlighet att identifiera styrkor och svagheter i sin nu­varande hantering, vilket i sin tur blir en plattform för konkreta förbättringar, anpassade rutiner och implementering av evidensbaserade strategier, säger Rania Chabo.

Fortbildningssatsningen sker genom ett nära samarbete mellan APC:s informationsläkare, ­läkemedelskommitténs expertgrupp njursjukdomar och regionalt programområde, RPO, njursjukdomar. Ett av RPO njursjukdomars mål är förbättrad prevention och behandling av kronisk njursjukdom, bland annat genom att införa nationellt vårdprogram för njursjukdomar.

– Samarbetet mellan RPO njursjukdomar och informationsläkarna har fungerat ovanligt bra. Vi har genomfört fortbildningar för vården som informationsläkarna nu följer upp med diskussioner på vårdcentralerna. Detta har skapat ett stort engagemang som nu bidrar till den positiva utveckling som behövs för att personer med kronisk njursjukdom ska få en mer jämlik, god och kunskapsbaserad vård, säger Sara Lind af Hageby, överläkare i njurmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande för RPO njursjukdomar.

Kronisk njursjukdom

  • Andelen individer med kronisk njursjukdom som helt tas om hand inom primärvården (PV) har ökat från 21 procent till 51procent under åren 2015–2022.
  • Antalet individer har ökat markant, från cirka 4 000 till cirka 24 000, en ökning med 500 procent.
  • Andelen som helt tas om hand i specialiserad vård (SV) har minskat tydligt.

Andel individer – diagnosgrupp Kronisk njursjukdom fördelat per vårdform

Graf som visar Andel individer.  Diagnosgrupp Kronisk njursjukdom fördelat per vårdform 

Källa: Region Stockholms vårddatalager (VAL), Kunskapsutvecklingsavdelningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Andel individer – diagnosgrupp Kronisk njursjukdom fördelat per vårdform

Graf: Andel individer. Diagnosgrupp Kronisk njursjukdom fördelat per vårdform

Källa: Region Stockholms vårddatalager (VAL), Kunskapsutvecklingsavdelningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Ann-Christine Berg
Kommunikationsenheten, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad