Skamligt att prata pengar i vården?

Minnet sviker. Men som jag kommer ihåg det nämndes inte vårdkostnader under läkarutbildningen vid olika blodprov, operationer, sjukhusinläggning eller rätt till sjukresor. Inte heller läkemedelskostnader och läkemedelsstatistik. Eller så var jag sjuk den dagen. Det var nästan skamligt att prata pengar när det gällde att rädda liv och ge rätt vård. Väl i verkligheten märktes dock att ekonomi är en oundviklig del av sjukvården. Sanningen är att pengapåsen är begränsad och för att kunna erbjuda den bästa vården till de allra flesta måste vi bli medvetna om hur vi använder våra resurser.

I Region Stockholms handlingsplan ”Läkemedelsstrategi 2023–2026” är hållbar läkemedelsanvändning ett fokusområde och det innefattar kostnadseffektivitet. Medel för att uppnå kostnadseffektiv läkemedelsanvändning kan vara att öka medvetenheten om nationella och regionala rekommendationer och även att enskilda vårdgivare ska kunna följa upp sina läkemedelskostnader. Men läkemedelsstatistik, i detta fall vad vi betalar för läkemedel, är inte det lättaste att förstå.

Region Stockholm hade under 2023 samlade läkemedelskostnader på 11 miljarder kronor och efter återbäringen (se lathund sid. 26) från nationellt framtagna avtal landade notan på 10 miljarder. Huvudandelen av kostnaderna uppstår vid expedition av receptläkemedel på apotek med 70 procent och därefter följer rekvisitionskostnader på 26 procent. Några av sjukvårdsområdena med högst kostnader inbegriper cancer, inflammation och autoimmunitet, diabetes och hematologi. I primärvården kan kostnaderna vara onödigt höga om läkemedel utan säker evidens förskrivs, om ett dyrare men likvärdigt preparat skrivs ut eller förskrivning fortsätter utan ställningstagande och försök till avslut. Läkemedelskostnaderna ökar kraftigt, och förväntas fortsätta öka under kommande år, bland annat på grund av att vi behandlar fler patienter och får tillgång till nya behandlingsalternativ. Dessutom ökar restsituationerna och det kan leda till ökade kostnader i samband med att alternativ köps in från andra länder, så kallade licensläkemedel. När patentutgångar för läkemedel med stor omsättning sker kan kostnaderna dock minska påtagligt. Det varje vårdgivare kan bidra med för att öka effektiv, patientsäker och jämlik läkemedelsanvändning är:

1. Följsamhet till Kloka listan när det är möjligt.
2. Byt till generika och biosimilarer (den senare när kliniken tillåter).
3. Inhämta kunskap från informationsapotekare från Akademiskt primärvårdscentrum (APC) och delta i Stramas utbildningsinsatser.
4. Följ NT-rådets rekommendationer för nya läkemedel.
5. Kolla in din enhets läkemedelsstatistik.

Slutade du läsa nu? Läkemedelsstatistik kan få vem som helst att gäspa. Men ge mig en liten stund till. Har du suttit på ett möte och fått se en graf över läkemedelskostnader men inte riktigt förstått vad du ser? Vad innebär till exempel DU90%? Vad är särläkemedel? Det finns så många begrepp, för att inte nämna olika samarbeten och överenskommelser mellan läkemedelsaktörer, som gör läkemedlets väg i samhället svårförståelig. Se Lathund för Läkemedelslingo för att lära dig några grundläggande läkemedelsbegrepp och definitioner som används vid beräkning av läkemedelskostnader. Det är bra att kunna, även om du ”bara” räddar liv och ger rätt vård.