Nytt centrum ska främja barns och ungas hälsa

Ibörjan av året meddelade Läkemedels­verket att man startat ett centrum för barn och läkemedel, CBOL. Centrumet är ännu bara i startgroparna, men Elin Kimland, senior utredare och ansvarig för det nya centrumet, menar att det är ett viktigt steg både principiellt och praktiskt för Sveriges alla barn.

– Vi vill skapa ett nationellt expertnav inom läkemedelsområdet för barn och ungdomar. Både internt och externt, där vi ska kunna samla kunskapen, samverka, samarbeta och tillsammans identifiera behoven och prioritera bland dem. Centrumet ska säkerställa att barnperspektivet blir en naturlig del i alla delar på Läkemedelsverket men också att vi blir en tydlig instans som vården kan vända sig till när det gäller barnfrågor, säger hon.

Skapat ett nationellt nätverk

'Första steget är att rekrytera en barnläkare och en utredare för att få in mer barnkompetens och kraft att driva frågor. Men samtidigt som verksamheten är under uppbyggnad har arbetet redan börjat.

– Sedan i höstas har vi etablerat ett nationellt nätverk där vi har representation från, i stort sett, alla folkhälsomyndigheter som Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, TLV liksom specialist­föreningar som barnläkarföreningen, skolhälso­vården, men också SKR:s kunskapsstyrande ­organisation och barnfarmaceuter. Vi träffas fysiskt två gånger om året och har sedan avstämningar däremellan, säger Elin Kimland.

Centrumet har redan gjort några utspel i viktiga frågor rörande barn och läkemedel. Dels gick man, strax innan sommaren, ut och lyfte frågan om den allt större förskrivningen av melatonin till barn med sömnproblem och höll ett webbinarium om läkemedelsprofylax för att skydda de minsta barnen mot allvarlig RS-virusinfektion. I början av augusti kom nästa utspel där den ökade förskrivningen av neuroleptika till barn lyftes. För både melatonin och neuroleptika betonades vikten av mer kontinuerlig uppföljning för att säkerställa god effekt och öka kunskapen om läkemedels­biverkningar hos barn.

– Det är viktigt att förstå varför läkemedlen används så mycket, kartlägga om användningen är säkert och ändamålsenligt. Vad gäller melatoninanvändningen ser vi en risk att det förskrivs eller rekommenderas receptfritt före man provat icke-farmakologisk behandling som den första behandlingsvägen för sömnproblem hos barn och unga, säger hon.

Klippt och skuren för rollen

Elin Kimland är som klippt och skuren för att leda centrumet. Så länge hon kan minnas har hon haft ett särskilt intresse för läkemedel och barns hälsa.

– Jag tror att det började med visan ”I en sal på lasarettet”. Jag kunde aldrig förstå varför hon inte kom hem. Hon var ju faktiskt på sjukhus och där blir man ju frisk. Sedan fick min lillebror diabetes typ 1 tidigt och jag såg också vilken utmaning det kan vara med vård och läkemedel, säger hon.

Hon utbildade sig först till sjuksköterska men intresset för mer kunskap om läkemedel fanns redan tidigt. Så därför satte hon sig i skolbänken igen och läste en treårig farmaceut-utbildning på Södertörns högskola, med inriktning mot forskning och industri. Efter det blev det kombination av arbete på klinisk farmakologi på Huddinge sjukhus och fortsatt forskning på Karolinska institutet och efter en tid disputerade hon på en avhandling om – just det, barn och läkemedel.

– Avhandlingen är en av mina riktigt stora milstolpar. Jag kartlade omfattningen av läke­medelsbehandlingen till barn inom slutenvården som varken var dokumenterad eller studerad på barn. Genom en omfattande dokumentation av alla ordinationer i hela landet utifrån ett stort engagemang av hela barnsjukvården kunde jag visa att hälften av all läkemedelsbehandling till barn inom slutenvården är off-label, på licens eller extem­pore, säger hon.

Avhandlingen blev ett viktigt underlag när det europeiska läkemedelsverket, EMA, startade sitt arbete med att öka andelen läkemedel med dokumentation av behandling av barn och var även en bakgrund till att Läkemedelsverket fick ett särskilt uppdrag inom den nationella läkemedelsstrategin att titta på barn och läkemedel. Något som till slut har lett fram till bildandet av centrumet för barn och läkemedel, som alltså nu leds och byggs upp av Elin Kimland.

Tillgång till läkemedel viktigt

Även om centrumets första två insatser, rörande melatonin och neuroleptika, främst handlade om att minska användningen, eller i varje fall bromsa ökningen, så är det på ett helt annat plan som Elin Kimland ser centrumets primära uppgift.

– Överst på vår aktivitetslista ligger frågan om tillgången på läkemedel för barn. Dels handlar det om läkemedelsbrist där vi i dagsläget saknar kunskap om vilka konsekvenser och säkerhets­risker det innebär för barnen. Men sedan också att på olika sätt stimulera till mer kliniska studier av läkemedel till barn och att godkända läkemedel marknadsförs för att öka antalet läkemedel till barn. Detta samtidigt som vi arbetar för att behålla de läkemedel som lämpar sig för barn, i de beredningsformer som vi har i Sverige, säger hon.

Här finns även tankar om att gå samman med de övriga nordiska länderna som ju har väldigt lika behandlingstradition för att bli starkare tillsammans. Utöver tillgången på läkemedel så är behovet av aktuell och samlad kunskap som stöd för säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning till barn avgörande, menar hon.

– Vi har ju många läkemedel som sannolikt ­aldrig kommer att bli on-label och där behövs kompletterande nationella kunskapsstöd. Där bidrar exempelvis Läkemedelsverket med behandlings­rekommendationer med särskilt fokus på barn. Ett annat mycket bra exempel på hur man samlar och presenterar kunskap direkt i förskrivningsögonblicket när man väl ska ta ett beslut vilket läke­medel man ska använda i vilken dos och så vidare är ePed, säger Elin Kimland.

Sprida kunskap

Ytterligare uppgifter för centrumet som hon ser som prioriterade är att kartlägga användningen och förstå hur läkemedel används till barn, som med insatserna kring melatonin och neuroleptika. Samt att sprida kunskapen.

– Framförallt till vården, men även till vårdnadshavare samt barn och unga. Där har vi ju tidigare jobbat för att få in läkemedelskunskap i skolan för att barnen ska få med sig kunskaper in i vuxen­livet. Med tanke på den utveckling som vi ser med en ökad läkemedelsanvändning bland barn och ungdomar, i kombination med att de ofta söker information på nätet och den 13-årsgräns som gör att föräldrarna inte kan se barnets receptbelagda läkemedel, gör att ungdomarna, kanske ofrivilligt, behöver ta ett större ansvar, säger hon.

Hälften av alla barn i Sverige hämtar ut minst ett receptförskrivet läkemedel om året och minst en tredjedel hämtar ut tre olika läkemedel.

– Så barn i Sverige är en population som ­använder en hel del läkemedel och vi vet också att försäljningen av receptfria läkemedel är ganska stor, men där vet vi inte hur mycket som används till barn.

– Samtidigt har Giftinformationscentralen ­under flera år sett att framförallt unga flickor har mer självskadebeteende där det dels handlar om paracetamol, men också förskriven ­psykofarmaka. Och då är det ju viktigt att vårdnadshavarna uppmärksammas på att ha uppsikt över läke­medel tillgängliga i hemmet samt att förskrivaren är medveten om möjligheten att begränsa så ­förskrivna läke­medel hämtas av vårdnadshavaren.

– Jag ser det som att det egentligen är lite olika pusselbitar som vi jobbar med som alla är lika viktiga, men vad vi gör i de olika delarna beror mycket på vad vi ser som möjliga säkerhetsrisker eller behov i dialog med vården eller andra parter, säger Elin Kimland.

Uppmanar till kontakt

Eftersom de flesta barn får sin behandling i öppen­vården uppmanar Elin Kimland förskrivare på vårdcentraler att höra av sig om de har ett konkret behov eller ser en risk i behandlingen av barnen.

– Centrumet finns till för att göra nytta och då är det utifrån de faktiska behoven vi måste ­jobba. Så ta kontakt med oss och berätta vilka behov som är kritiska eller vad vi skulle göra mer av.

Vi har en e-postlåda som man lätt kan nå oss på, cbol@lakemedelsverket.se. Sedan kan vi kanske inte lösa allt, men att få in konkreta behov från primärvården är en viktig del för att vi ska kunna göra ett så bra jobb som möjligt, säger hon.

– Det kanske är en kliché att barn inte är små vuxna, men vi har ett ansvar att lyfta barn­perspektivet så att läkemedelsutvecklingen i högre grad fokuserar på barnens behov och på att öka kunskapen om hur läkemedel används säkert och ändamålsenligt, säger Elin Kimland.

Fredrik Hedlund