När medicinen smakar pyton

Penicillin V är förstahandsmedel mot många vanliga infektioner hos både barn och vuxna. I jämförelse med de flesta andra antibiotika är det ett smalt medel och har därför förhållandevis liten påverkan på resistensutveckling och mikrobiota. Dessutom är det ovanligt med allvarliga biverkningar. För barnets bästa bör man alltså välja penicillin V om det är ett tänkbart behandlingsalternativ. Men det finns en nackdel som är särskilt påtaglig för små barn – penicillin V smakar illa.

Man bör undvika att blanda ut penicillin med vanlig mat eller dryck, särskilt sådana livsmedel som är viktiga för att barnet ska växa och må bra. Ofta blir det bara en större mängd som smakar nästan lika illa – penicillinsmaken är stark och svår att dölja. När barnet känner att det smakar illa slutar det att äta eller dricka det utblandade penicillinet och då är det svårt att avgöra hur stor mängd ­barnet fick i sig. Dessutom finns det en risk att barnet aldrig mer vill äta livsmedlet.

Det finns ändå en del knep att ta till för att lyckas få i små barn denna beska medicin:

• Förklara för familjen varför du väljer denna illasmakande antibiotikasort. Om vårdnadshavarna förstår varför det är bättre för deras barn med penicillin än med andra medel blir de mer motiverade att hjälpa sina barn att få i sig det.
• Hjälp föräldrarna genom att förklara för barnet att det är viktigt att ta medicinen för att bli frisk, även om den inte smakar gott.
• Ge tabletter i stället för flytande form så snart vårdnadshavarna bedömer att det är möjligt. Förskriv minsta tabletten och dela den vid behov. Tabletten kan stoppas in i en kokt makaron med smör eller olja på, eller förses med tablettöverdrag från apoteket. Då blir den halare och lättare att svälja ner. Tabletter med penicillin V går också att krossa, men detta ökar risken för att den beska smaken ska kännas.
• Om penicillinet behöver ges i flytande form, välj en koncentrerad beredning så blir volymen mindre. Ge penicillinet med en plastspruta i mungipan och spruta mot kinden.
• Låt barnet suga på lite is eller isglass innan penicillinet ges. En kall tunga känner inte smak lika bra som en varm.
• Ge lite lingonsylt, hallonsylt, mörk choklad, chokladsås eller pepparkaka före och efter ­penicillinet. Det tar udden av den värsta ­beskheten i läkemedlet.

En framgångsfaktor för att få ett barn att medverka till en läkemedelsbehandling är att få med barnet på tåget. Exempel­vis genom att förklara vad som kommer att hända och varför, eller hitta en belöning som motivator. I möjligaste mån bör man undvika att ljuga för barnet. Förklara att ­medicinen kommer smaka illa i stället för att sälja in den som godis, fallet blir högt om ­barnet upptäcker att smaken inte har varit vad som utlovades. Samtidigt som det behöver göras en avvägning av vilken information just detta barn behöver och klarar att ta in. Genom att göra barnet delaktigt i behandlingen och ge barnet möjlighet att ­påverka finns också mycket att vinna.

­Barnet behöver inte bestämma allt, men ge barnet möjlighet att påverka någon del i behandlingen. Exempelvis om barnet vill försöka att svälja en tablett med ovanstående hjälpmedel eller vart barnet vill sitta när läkemedlet ska tas. Belöningar kan också vara effektivt för att motivera barnet att slutföra ­behandlingen. Alla barn är olika, även inom ­samma åldersgrupp kan barn kommit olika långt i sin utveckling. Ta reda på vilka förutsättningar som finns och bemöt barnet utifrån detta. Då barns individuella skillnader kan variera så kan även yngre barn lyckas med att svälja ­tabletter, så välj inte bort detta alternativ innan det är ­diskuterat med barnet och vårdnadshavarna.