Patientens kön kan göra skillnad – även inom läkemedelsbehandling
Foto: iStock
Publicerat 2025-09-30
Forskning visar att kvinnor och män kan reagera olika på samma läkemedel. Därför är det viktigt att beakta patientens kön vid förskrivning av läkemedel för att säkerställa en effektiv och säker behandling. Här lyfter vi fram några exempel där könsskillnader är kliniskt relevanta.
Biologiska skillnader i kroppssammansättning, metabolism och hormonnivåer mellan kvinnor och män kan påverka hur läkemedlet tas upp, bryts ner och utsöndras. Även sociokulturella aspekter kan spela in, exempelvis hur läkemedel används och hur biverkningar rapporteras.
Region Stockholm tillhandahåller ett unikt webbaserat kunskapsstöd – Janusmed kön & genus – som stödjer förskrivare att bättre förstå hur läkemedel kan påverka kvinnor och män olika, samt bidra till säkrare och mer individanpassad läkemedelsbehandling. Kunskapsstödet omfattar många vanliga läkemedel, främst de som rekommenderas i Kloka listan. Substanserna klassificeras utifrån om könsskillnaderna bedöms vara kliniskt relevanta. För varje substans presenteras även könsuppdelad statistik över receptuthämtning i Sverige.
Informationen i kunskapsstödet är framtaget av ST-läkare och specialister i klinisk farmakologi samt apotekare. Kunskapsstödet förvaltas, utvecklas och publiceras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i samarbete med Klinisk farmakologi vid Karolinska universitetssjukhuset. Janusmed kön & genus är tillgänglig för alla via janusmed.se. Det finns också översatt till engelska och används internationellt.
Nedan beskrivs några läkemedel med betydelsefulla könsskillnader
Digoxin: Eliminationen av digoxin är starkt beroende av njurfunktionen. Eftersom kvinnor generellt har 10–15 procent lägre glomerulär filtrationshastighet (GFR) och clearance av digoxin har rapporterats vara lägre hos kvinnor, kan dosjustering bli nödvändig.
Duloxetin: Kvinnor får cirka 50 procents lägre plasmaclearance än män vid samma dos vilket leder till högre plasmakoncentrationer. Därför kan en dossänkning komma att bli nödvändig hos kvinnor.
Enalapril, ramipril: Hosta som biverkning förekommer oftare hos kvinnor. Byte till angiotensinreceptorblockerare kan då bli aktuellt.
Metylfenidat: Kvinnor/flickor kan behöva en högre dos metylfenidat vid viktjusterad dosering, eftersom en lägre plasmakoncentration har setts hos kvinnor/flickor jämfört med män/pojkar.
Olanzapin: Kvinnor har upp till 30 procent lägre clearance av olanzapin än män. Därför kan lägre startdos övervägas om patienten även har andra faktorer för långsammare metabolism (icke-rökare, äldre).
Spironolakton: Män har en ökad risk för gynekomasti vid högre doser och långtidsanvändning. I dessa fall rekommenderas byte till eplerenon alternativt dossänkning.
Läkemedel som kan ge förlängd QT-tid på EKG: Kvinnor har ett medfött längre
QT-intervall och därmed ökad risk för Torsade de Pointes-arytmi vid behandling med läkemedel som kan förlänga QT-intervallet.
Genom att använda Janusmed kön & genus kan förskrivare bättre anpassa läkemedelsbehandlingen även utifrån patientens kön och därigenom förbättra behandlingsresultatet.
Diana Rydberg, överläkare, med dr, Klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset.
Linnéa Karlsson Lind, apotekare, med dr, Kunskapstjänster läkemedel, Kunskapsutveckling,
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.
Karin Schenck-Gustafsson, professor emeritus i kardiologi, Institutionen för medicin, Solna,
Karolinska universitetssjukhuset och Centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet.
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad