Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Patientfall depression

Publicerat 2015-10-07

Lars var i 30-årsåldern då han kom till mig för två år sedan. Han hade några år innan dess fått diagnosen depression och läkaren i primärvården hade testat citalopram.

När det inte hjälpte gick man över till escitalopram vilket inte heller hade effekt. Detta var inte så överaskande eftersom det i princip är samma läkemedel. Patienten fick sedan testa två olika typer av serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, venlafaxin och duloxetin, men inget gav full effekt. Därefter provade man mirtazapin innan det gjordes ett omtag i differentialdiagnostiseringen.Det visade sig då att patienten hade haft tidigare hypomana episoder. Patienten remitterades därför till specialistpsykiatrin där en utredning gjordes som bekräftade bipolär sjukdom. Förstahandsbehandlingen är då litium, vilket patienten erbjöds och provade.

Lars blev klart förbättrad i sin depression efter att vi satt in litium, men efter ett år återfick han depressiva symptom. Eftersom serumkoncentrationen av litium var 0,5 mmol/l var första åtgärden att höja dosen av litium. Vid återbesöket två veckor senare hade det inte skett någon större förbättring. Han hade fortfarande nedsatt stämningsläge, sänkt motivation och sömnsvårigheter. Självskattning med MADRS-S visade på 26 poäng, vilket motsvarar en måttlig depression. Jag satte in bupropion 150 mg och bokade in ett besök ytterligare två veckor senare. Då hade det skett en förändring till det bättre, men den var marginell på så vis att det mest var Lars sambo som noterat en ljusning; han var mer social och tittade inte längre bara på TV. Lars själv kände sig emellertid fortfarande ordentligt nedstämd. Vi funderade på att höja dosen av bupropion men Lars ville hellre avvakta ett tag till. När han kom tillbaka efter nästa tvåveckorsintervall mådde han kliniskt bättre, och det blev 14 poäng på MADRS-S som sen sjönk ytterligare men ganska långsamt.

Det här var ett par år sedan och Lars har då och då fortfarande depressiva tankegångar. Men han fungerar i vardagen och har nu ett heltidsarbete. Och då har han ändå varit med om ett par rätt omtumlande situationer i livet på sista tiden. Då det i perioder varit stabilt har jag föreslagit att ta bort bupropion men det vågar han inte själv.

Det här visar att det är viktigt att ta en fördjupad anamnes om de antidepressiva läkemedlen inte fungerar. Det är viktigt att byta preparat till en annan grupp om symptomen inte förbättras trots dosökning, och det är värt att beakta att det i tredje hand är litium som ska ges som tillägg vid unipolär depression i specialiserad vård, enligt Kloka Listan. Min patient tycker själv att det var när han fick litium som det vände till det bättre för honom.

Berättat av Ullvi Båve, specialist i psykiatri vid Norra Stockholms psykiatri, för Karin Nordin

Senast ändrad 2018-03-02