Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Var femte tromboflebit kopplad till djup ventrombos

Publicerat 2016-11-17

En tromboflebit är en inflammatorisk reaktion i ytlig ven med samtidig trombotisering.

Tromboflebiter är vanligast i vävnad med åderbråck i benen. De kan dock uppstå i vilken ytlig ven som helst och ofta som komplikation till perifera venkatetrar, picc-line eller annan mekanisk påverkan. En oprovocerad utbredd tromboflebit kan i vissa fall vara ett första symptom på en oupptäckt cancersjukdom. Tromboflebit bedöms vara associerat med djup ventrombos, DVT, i 15–25 procent av fallen och är en riskfaktor för framtida insjuknande i DVT. En lokaliserad tromboflebit behöver ingen ytterligare utredning, men vid proximala och utbredda distala tromboflebiter rekommenderas ultraljudsundersökning för att utesluta DVT.

Det saknas säker evidens för bästa behandling, men de flesta riktlinjer har liknande budskap:

» En lokaliserad tromboflebit nedanför knät bör behandlas med glukosaminoglykanpolysulfat kräm (Hirudoid) eller med gelberedningar av NSAID som masseras in 3–4 ggr per dag. Mot smärtan ordineras med fördel per oral NSAID. Liknande strategi kan användas mot en lokaliserad tromboflebit sekundär till perifer venkateter.

» Tromboflebiter ovan knät och utbredda distala tromboflebiter bör behandlas med lågmolekylärt heparin, LMH, i behandlingsdos i 2–4 veckor eller tills besvärsfrihet uppnås. Behandlingen kan behöva förlängas i ytterligare ett par veckor varför en förnyad klinisk bedömning bör ske efter ett par veckors behandling med LMH. Alternativt kan fondaparinux (Arixtra) ges: 2,5 mg x 1 i 2–6 veckor.

» Vid uttalad eller migrerande tromboflebit med utbredning upp mot ljumsken, där antikoagulantia inte kan ges, rekommenderas kirurgisk behandling med hög underbindning.

» Vid upprepade smärtande tromboflebiter återupptas LMH-behandlingen under längre tid. Överväg att behandla med warfarin under 3–6 månader.

» Vid uttalade varicer: remiss till kärlkirurg för bedömning efter det akuta skedet.

Eva-Lotta Hempel bitr överläkare, Hematologiskt Centrum, Koagulationsmottagningen, Karolinska universitetssjukhuset, medlem i expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel

Senast ändrad 2018-08-22