Första steget av Nationella läkemedelslistan är infört

Sedan den 6 november har den Nationella läkemedelslistan funnits tillgängligt hos regionens vårdcentraler. Den ligger som en flik i Take Care som heter ”Visa NLL”.

– När du klickar på den så får du åtkomst till hela listan för patienten. Där ser du patientens alla förskrivningar. Du kan fördjupa dig i varje förskrivning med förskrivningsinformation, uttagsinformation, allt som finns om vad som händer ute på apoteken, säger Vania Ramírez León, medicinskt sakkunnig FO Läkemedels­process/VS Patientsäkerhet, SLSO.

Hon har ansvarat för införandet av den nya funktionaliteten i Region Stockholm under hösten.

Införandet av den Nationella läkemedelslistan i Sverige har varit en följetong sedan 2018 när lagen först klubbades. Enligt den ursprungliga lagen skulle alla vård- och apoteksaktörer vara anslutna senast den 1 maj 2023. Hösten 2022 meddelade dock Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, att regionerna inte skulle ha möjlighet att hålla tidplanen. Därför flyttades datumet 1,5 år framåt till den 1 december 2025. Under hösten 2024 har dock SKR åter flaggat för att inte heller det nya införandedatumet är realistiskt och att hålla fast vid det skulle kunna innebära patientsäkerhetsrisker.

Det som nu sker i Region Stockholm är alltså inte ett fullständigt införande utan ett första steg av läkemedelslistan. Det innebär att vårdcentraler och sjukhus nu får en läsbehörighet till läkemedelslistan installerat i journalsystemet Take Care. Detta gäller alltså alla vårdgivare i Stockholm utom S:t Göran, som har ett annat journalsystem.

Andra steget mer komplicerat

Det andra steget som innebär en skrivbehörighet är betydligt mer komplicerad, rent tekniskt, och kommer därför att ta längre tid. Hur lång tid är det ingen som vet i dagsläget.
Det innebär att det nu går att läsa läkemedelslistan i Take Care, men det är inte allt.

– Det är basen. Men vi har inte nöjt oss med det. Bara en läslista kändes inte tillräckligt. Vi har lagt in en egen funktionalitet, som är godkänd av E-hälsomyndigheten, som vi kallar för en Diff-funktion. Varje gång du klickar på Visa NLL körs det en simultan koll mellan din befintliga läkemedelslista, alltså ­ordinationerna i Take Care, och det som kommer upp som receptinformation på NLL-sidan, säger Vania Ramírez León.

Diff-funktionen signalerar om det finns någon skillnad mellan informationen i Take Care och i läkemedelslistan. Det kan vara enkla skillnader som olika ATC-koder eller mindre skillnader i doseringsanvisningen.

– Men den viktigaste diffen är när det finns en förskrivning i läkemedelslistan, men det finns inte en motsvarande ordination i journalsystemet. Det kan bero på att receptet är utfärdat i ett annat system än Take Care, till exempel på S:t Göran eller i en annan region. Men det kan också komma från Pascal, det vill säga det gäller en dospatient, säger Vania Ramírez León.

Under hösten har flera vårdcentraler och kliniker pilot-testat läkemedelslistan och enligt Vania Ramírez León är den vanligaste användningen att kolla patienternas totala förskrivning och uthämtningshistorik.

– Hur mycket har patienten hämtat? Finns det flera recept på det här preparatet? När har den hämtat och hur många? Finns det uttag kvar som gör att jag faktiskt inte behöver förnya? Det kan vara så att patienten faktiskt inte vet, säger hon.

Hon menar att dubbelförskrivningar kommer att bli mindre vanliga med den nya funktionaliteten.

– Man kommer att upptäcka om patienten har dubbletter i recepten. Man kommer att se det på ett helt annat sätt så att man kan rensa bland förskrivningarna också, inte bara i läkemedelsjournalen, säger hon.

Men det är här begräsningen i anslutningen visar sig. Eftersom det inte finns någon skrivbehörighet så kan man inte självklart korrigera förskrivningar direkt i journalsystemet.

– Är förskrivningen gjord i Take Care så kan ändringar göras i Take Care. Är förskrivningen gjord utanför Take Care så måste man just nu logga in i Förskrivningskollen hos E-hälsomyndigheten och där makulera eller avsluta eller ändra. I Förskrivningskollen finns en fullständig funktionalitet, läs och skriv, säger hon.

Såg en omedelbar nytta

Pär Höglund är överläkare i barn- och ungdomspsykiatri vid BUP i Sollentuna och har varit en av piloterna som har testat den nationella läkemedelslistan under hösten. Han var från början tveksam till att den nationella läkemedelslistan skulle kunna göra så mycket nytta just för dem inom barn- och ungdomspsykiatrin.

– BUP är en specialitet med patienter som inte har jättemycket medicin. Jag tänkte att nyttan för oss skulle vara ganska låg. Att vi skulle ha mindre att vinna på detta än till exempel de som behandlar äldre med många läkemedel, säger han.

Men det visade sig att han hade fel.

– Istället såg vi en omedelbar nytta, speciellt för oss som jobbar med centralstimulerande adhd-medicinering, narkotiskt klassade preparat som det är viktigt att det inte finns för mycket av. Vi kunde nu se om det fanns recept kvar, dubbelförskrivningar och så vidare. För oss kommer det att blir en kvalitetshöjning generellt eftersom vi direkt har fått bättre koll på om recept är uthämtade eller inte, säger han.

Även vid arbetet som bakjour eller på akutavdelning har han upptäckt att den nationella läkemedelslistan är väldigt användbar. Han berättar om ett fall med en patient som kom direkt ifrån Arlanda och var hemmahörande i en annan region.

– När patienter kommer in akut från andra regioner är det enkelt att plocka in patientens alla ordinationer via den så kallade Diff-funktionen. Det spelar ingen roll i vilket journalsystem det är skrivet i eftersom informationen hämtas från E-hälsomyndigheten. Det är väldigt hjälpsamt sent på kvällen när man har jour, säger han.