Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Ett servicepaket för astma- och KOL-patienten

Publicerat 2015-12-03

Ett prestigelöst samarbete gör astma- och KOL-vården trygg för patienten och effektiv och rolig för personalen vid Liljeholmens vårdcentral. Men det är en utmaning att hinna med alla patienter.

Kerstin Söderlund och Marianne Eduards, astma- och KOL-sjuksköterskor och PeterVanky, allmänläkare.

Kerstin Söderlund och Marianne Eduards, astma- och KOL-sjuksköterskor och PeterVanky, allmänläkare. Foto: Karin Nordin

– Läkarna har den medicinska helhetsbilden medan vi sjuksköterskor har ett omvårdnadsperspektiv och ser till att vardagen fungerar för patienten, till exempel med inhalationsteknik och rutiner. Vi kommer in med olika pusselbitar och det är det som gör att vi får en bra vård, säger Marianne Eduards, sjuksköterska med inriktning astma, allergi och KOL vid Liljeholmens vårdcentral.

– Det är hela dynamiken som fungerar så bra. Vi har respekt för varandras yrkesroller och kan arbeta helt prestigelöst. Vi har 30–35 allmänläkare på den här vårdcentralen och alla har inte särskilt fokus på astma och KOL-patienter. Men att vi har specialiserade sjuksköterskor och arbetar i team gör att vi kan garantera kvaliteten, menar Peter Vanky, allmänläkare med specialintresse för lungsjukdomar vid samma vårdcentral.

Han var med och startade mottagningen för tio år sedan och tycker att den hjälper till att öka intresset för astma och KOL hos övriga kollegor. Det blir lättare att komma ihåg att kontrollera för lungproblem när patienter bokas in för besök av andra skäl. Internremisserna till spirometri ökar ständigt i antal.

– Sjuksköterskorna här ger både oss läkare och patienten bra stöd. Det är stor skillnad på att bara köra spirometrier och på att erbjuda hela paketet av service som de gör.

Utredning, undervisning och omhändertagande ingår i det paketet. Alla patienter med misstänkt astma eller KOL genomgår spirometri med reversibilitetstest och patienter med till exempel övervikt, hjärtsvikt eller andra sjukdomar sållas ut från astma- och KOL-mottagningen. De som får diagnos astma eller KOL följs upp vid 2, 6 och 12 månader med spirometri och symtomutvärdering med sjukdomsspecifika formulär, CAT och ACT. Därefter kontroller årligen eller vartannat år. Om astmapatienten inte blir besvärsfri trots behandling eller om diagnosen är svår att ställa finns det möjlighet att göra ansträngnings-torrluftprovokation, en utredningsmetod som inte är så vanlig inom primärvården.

En timme i månaden träffas astma- och KOL-sjuksköterskorna och Peter Vanky och stämmer av, både specifika patienter och rutiner. Alla läkare på vårdcentralen har fortsatt ansvar för sina patienter, men Peter Vanky kan hjälpa till vid särskilt knepiga lungpatienter.

Ansträngnings- torrluftprovokation på löpband

1. Patienten springer så snabbt som möjligt och belastningen ökas successivt till max. Om FEV1 faller går det att ställa diagnos. I annat fall går patienten vidare till punkt 2.
2. Patienten springer i 6 minuter på 90 procent av maxbelastning och andas samtidigt torrluft från tub. FEV1 mäts. Testet kan vara en hjälp att skilja problem i larynx från astma.

Fullständiga rekommendationer finns på http://www.barnallergisektionen.se/stenciler_nya06/d11_eia.html

Arbetar efter plan

Hela verksamheten utgår från en plan för astmaoch KOL-vården som är specifik för Liljeholmens vårdcentral. Ett syfte med den är att se till att alla sjuksköterskor arbetar på samma sätt. Ett annat att få struktur i patientmötena. Spirometri och inhalatorteknik är självklara delar av planen men även flera samtalspunkter ingår. Till att börja med måste patienten acceptera sin sjukdom och sedan även medicineringen. Många har ett motstånd mot kortisonpreparat. Många har också motstånd mot att sluta röka. Om patienten frånsäger sig rökavvänjning blir det sjuksköterskans ansvar att ändå föra ämnet på tal på ett bra sätt vid varje tillfälle. Andra livsstilsfrågor och allergiprevention ingår också.

– Vi som sköterskor behöver ta initiativ. Vi ser till att patienten kommer tillbaka, att anamnesen kompletteras, att patienten får bra information. Det är både vår och läkarnas uppgift att se patientens behov, hålla kvar patienter i vår vård men också att glesa ut besöken för de patienter som mår bra och är välinställda på behandling. En sådan här mottagning är som en snöboll. När den börjar rulla blir den större och större. Vi måste prioritera nydebuterade och okontrollerade, säger Marianne Eduards.

När sjuksköterskorna hade 40 patienter var per månad på sin väntelista och 100 nya internremisser tänkte de nytt. Istället för att kalla alla patienter skickade de hem brev där patienten ombads boka in sitt eget besök. Förutom att det fört med sig att besöken för de som mår bra blivit färre har det också lett till att sena återbud har minskat. Verksamheten har effektiviserats.

Ändå hittar de inte alla patienter som skulle behöva hjälp. Ungefär 1 700 patienter på Liljeholmens vårdcentral har astmadiagnos och 380 har KOL-diagnos vilket inte motsvarar prevalenstalen. Men vårdcentralen jobbar på.

– Det här är sjukdomar som många lider av och vi kan med ganska små medel göra mycket för patienten. Det här är jätteroligt att jobba med, säger Peter Vanky.

Karin Nordin

Senast ändrad 2018-08-07