Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Stor underdiagnostik av astma och KOL

Publicerat 2015-11-13

Återkommande hosta, bronkiter eller lunginflammationer. Många astma- och KOL-patienter finns i primärvården men får inte diagnos.
– Vi måste hitta patienterna innan de har blivit för dåliga, säger Luisa Escuder Miquel.

Stockholm finns idag runt 32 000 patienter med KOL-diagnos. Men det borde vara mellan 80 000 och 140 000.

– Patienterna måste få diagnos för att kunna lära sig om sin sjukdom och förstå den. Det finns fortfarande många, både bland patienter och vårdpersonal, som tror att det inte går att göra något åt KOL-sjukdomen. Men nu har vi mycket evidens för att vi kan behandla för färre symtom och bättre livskvalitet, säger Luisa Escuder Miquel, specialist i allmänmedicin och vårdutvecklingsledare för astma, KOL, allergi och tobak vid Akademiskt primärvårdscentrum.

En av tio personer borde ha astma enligt svenska prevalensstudier. Men i Stockholm ligger den faktiska andelen diagnostiserade lägre och varierar beroende på statistisk källa.

– Det här är lågprioriterade sjukdomar i primärvården, förklarar Luisa Escuder Miquel och pekar på två framträdande orsaker till den låga diagnostiseringsgraden:

Det görs för få spirometriundersökningar och många astma- och KOL-sjuksköterskor på vårdcentraler har för lite tid för uppdraget.

Enligt tidigare riktlinjer för KOL från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket beräknades en spirometriundersökning ta cirka 45 minuter. Men numera ser kraven annorlunda ut och det behöver därför inte alltid ta så lång tid. Reversibilitetstest utan vitalkapacitet (VC) tar en halvtimme och behöver bara göras vid diagnostisering av astma och KOL, vid misstanke om att patienten inte tar sina läkemedel eller vid misstanke om försämrad lungfunktion. Vid återbesök och kontroll räcker det att testa för den bästa av tre forcerade utblåsningar och det tar cirka tio minuter.

Vid en undersökning inom Stockholms läns landsting år 2012 visade det sig att endast 2 procent av alla listade hade genomgått undersökning med spirometri.

– Alla vårdcentraler har utrustning för spirometri. Det stora problemet är att de använder den för lite. Sjuksköterskan som utför spirometrin ska ha utbildning för det och läkaren måste kunna tolka resultaten. Det går bra att ta spirometrikörkort hos oss på Akademiskt primärvårdscentrum.

Astma- och KOL-sjuksköterskan tar upp anamnes, kör spirometri, utbildar patienten och hjälper läkaren att följa upp behandlingen. Om sjuksköterskan ska göra allt enligt Socialstyrelsens riktlinjer för en optimal vård behövs det enligt beräkningar fyra timmars arbete per vecka och tusen listade patienter. Troligen finns det ingen vårdcentral i Stockholm som kan erbjuda det. Men enligt de lägre ställda kraven för en godkänd astma och KOL-mottagning räcker det med två timmar per tusen listade patienter och vecka. Då arbetar sjuksköterskan enbart med de patienter som Socialstyrelsen prioriterat högst.

– För att få en bättre astma- och KOL-vård i Stockholm behöver vi skifta fokus från läkarbesök till besök hos sjuksköterska. Jag har räknat på det här och att ha en sjuksköterska enligt kriterierna för optimal mottagning betalar sig självt med de ersättningsnivåer som gällt de senaste tre åren och som kommer att gälla för 2016.

Karin Nordin

Källa

  1. Lindberg A, Bjerg A, Rönmark E, Larsson LG, Lundbäck B. Prevalence and underdiagnosis of COPD by disease severity and the attributable fraction of smoking Report from the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Studies. Respir Med. 2006 Feb;100(2):264-72. PubMed
  2. Lindberg A, Jonsson AC, Rönmark E, Lundgren R, Larsson LG, Lundbäck B. Prevalence of chronic obstructive pulmonary disease according to BTS, ERS, GOLD and ATS criteria in relation to doctor's diagnosis, symptoms, age, gender, and smoking habits.Respiration. 2005 Sep-Oct;72(5):471-9. PubMed
  3. Sandelowsky H, Ställberg B, Nager A, Hasselström J. The prevalence of undiagnosed chronic obstructive pulmonary disease in a primary care population with respiratory tract infections - a case finding study.BMC Fam Pract. 2011 Nov 3;12:122. PubMed
  4. Sveréus S, Bergfors S, Dahlgren C, Rehnberg C. Kartläggning av registerbaserad KOL-prevalens, vårdutnyttjande och möjligheter till kvalitetsstyrning i Stockholms läns landsting. Rapport.
  5. Backman H, Hedman L, Jansson SA, Lindberg A, Lundbäck B, Rönmark E. Prevalence trends in respiratory symptoms and asthma in relation to smoking – two cross-sectional studies ten years apart among adults in northern Sweden. World Allergy Organ J. 2014 Jan 2;7(1):1. PubMed
  6. Lötvall J, Ekerljung L, Rönmark EP, Wennergren G, Lindén A, Rönmark E et al. West Sweden Asthma Study: prevalence trends over the last 18 years argues no recent increase in asthma. Respir Res. 2009 Oct 12;10:94. PubMed
  7. Ekerljung L, Andersson A, Sundblad BM, Rönmark E, Larsson K, Ahlstedt S et al. Has the increase in the prevalence of asthma and respiratory symptoms reached a plateau in Stockholm, Sweden? Int J Tuberc Lung Dis. 2010 Jun;14(6):764-71. PubMed


Senast ändrad 2019-06-25