God blodsockerkontroll räcker inte för att förebygga komplikationer vid typ 2-diabetes

För att minska diabetesrelaterad sjuklighet och dödlighet är det viktigt med en multifaktoriell riskfaktorintervention. Även om blodsockerreglering är vital vid typ 2-diabetes med stor påverkan på mikrovaskulära komplikationer [1], är det känt att både blodtrycksbehandling [2] (relativ riskreduktion 15–19 procent, absolut riskreduktion 0,3–8,1 procent) och blodfettsbehandling [3] (relativ riskreduktion 27 procent, absolut riskreduktion 3,6 procent), är effektiva var för sig vad gäller att minska de makrovaskulära komplikationerna [4].

Resultaten i den danska Steno-2-studien ger ytterligare stöd för nyttan av multifaktoriell intervention [5]. Den farmakologiska interventionen gällde kontroll av blodsocker, blodtryck, blodfetter samt behandling med ASA. Studien omfattade enbart patienter med mikroalbuminuri, varav ett mindre antal initialt även uppvisat någon form av kardiovaskulär sjukdom. Det anses framför allt vara den intensifierade multifaktoriella läkemedelsbehandlingen som hade betydelse för de positiva resultaten, eftersom samtidig modifiering av livsstilsfaktorer i praktiken var mindre framgångsrik [5].

Steno-2-studien är intressant med avseende på den tydliga riskreduktionen av kardiovaskulära händelser, som uppgick till 53 procent vid avslutad studie [4] och 59 procent vid en senare uppföljning [6], jämfört med konventionell behandling. Den absoluta riskreduktionen för total mortalitet vid den senare uppföljningen var 20 procent. Vid en senare uppföljning efter en mediantid på 21,2 år var riskreduktionen för hjärt-kärlhändelser totalt 45 procent och för hjärt-kärldöd 62 procent [7]. Patienter i den intensiv-behandlade gruppen levde 7,9 år längre i mediantid än konventionellt behandlade patienter. Även mikrovaskulära komplikationer var signifikant lägre förutom för perifer neuropati om inte påverkades (risk 1,12).

I primärpreventivt syfte vid typ 2-diabetes finns det enligt gällande svenska riktlinjer inte evidens för behandling med ASA [2, 4]. Detta stöds också av en metaanalys av ASA-behandling i primär- och sekundär-preventivt syfte [8].

Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för endokrinologiska och metabola sjukdomar


Referenser

  1. Stratton IM, Cull CA, Adler AI, Matthews DR, Neil HA, Holman RR. Additive effects of glycaemia and blood pressure exposure on risk of complications in type 2 diabetes: a prospective observational study (UKPDS 75). Diabetologia. 2006;49:1761-9. PubMed

  2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården. Nationella riktlinjer 2010

  3. Kearney PM, Blackwell L, Collins R, Keech A, Simes J, Peto R, Armitage J, Baigent C: Efficacy of cholesterol-lowering therapy in 18,686 people with diabetes in 14 randomised trials of statins: a meta-analysis. Lancet 371:117-25, 2008. PubMed

  4. Information från Läkemedelsverket 1:2010 (från Workshop maj 2009): Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes

  5. Gaede P, Vedel P, Larsen N, Jensen GV, Parving HH, Pedersen O: Multifactorial intervention and cardiovascular disease in patients with type 2 diabetes. N Engl J Med 348:383-93, 2003. PubMed

  6. Gaede P, Lund-Andersen H, Parving HH, Pedersen O: Effect of a multifactorial intervention on mortality in type 2 diabetes. N Engl J Med 358:580-91, 2008. PubMed

  7. Gaede P, Oellgaard J, Carstensen B, Rossing P, Lund-Andersen H, Parving HH, et al. Years of life gained by multifactorial intervention in patients with type 2 diabetes mellitus and microalbuminuria: 21 years follow-up on the Steno-2 randomised trial. Diabetologia. 2016 Nov;59(11):2298-307. PubMed

  8. Antithrombotic Trialists' (ATT) Collaboration, Baigent C, Blackwell L, Collins R, Emberson J, Godwin J, et al. Aspirin in the primary and secondary prevention of vascular disease: collaborative meta-analysis of individual participant data from randomised trials. Lancet. 2009 May 30;373(9678):1849-60. PubMed