Behandla allergi och astma under graviditet och amning

Natriumkromoglikat i till exempel ögondroppar kan utan begränsningar användas under graviditet [1]. Det gäller även antihistaminer i ögondroppar och nässpray i normal dosering [1].

Loratadin eller desloratadin förstahandsval vid behov av systemiskt antihistamin

Vid milda besvär av allergisk rinit hos icke-gravida rekommenderas i första hand antihistaminer. Det finns betryggande erfarenhet av användning av desloratadin och loratadin under graviditet, och ingenting tyder på en fosterskadande effekt [1].

Även vid amning går loratadin och desloratadin bra att använda, då övergången till bröstmjölk förefaller låggradig [2].

Intranasalt kortison har bättre effekt mot symtomen vid allergisk rinit än de perorala antihistaminerna [3], och kan användas under graviditet [1].

Eftersträva full astmakontroll hos gravida

Målet för underhållsbehandlingen av astma är även under graviditet och amning full astmakontroll [4, 5]. Risken för att fostret skadas av underbehandlad astma anses överstiga eventuella risker med läkemedlen, och såväl inhalerade glukokortikoider som beta-2-agonister kan användas [1]. Det är viktigt att använda inhalationssteroid enligt gällande riktlinjer – se till exempel Kloka listan – för att förebygga exacerbationer. Redan insatt peroral leukotrienreceptorantagonist (montelukast) kan användas om den behövs för bibehållen astmakontroll [5]. Under amning passerar montelukast över till bröstmjölk i låg grad, varför risken för ett fullgånget ammat barn bedöms vara låg vid terapeutiska doser [2].

Akuta astmaattacker hos gravida och ammande behandlas på samma sätt som hos icke-gravida, och alla rekommenderade läkemedel, inklusive perorala glukokortikoider, kan ges [5]. Prednisolon metaboliseras till inaktivt prednison av 11b-hydroxysteroid dehydrogenas 2 i placenta, varför fostret sannolikt får en lägre nivå än modern [6, 7]. En högre andel av givet betametason förväntas nå fostret, eftersom betametason metaboliseras i lägre utsträckning av 11b-hydroxysteroid dehydrogenas 2 [8, 9]. Mot bakgrund av detta bör där så är möjligt i första hand prednisolon väljas vid behandling av modern, för att minimera risken för fosterpåverkan.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för lung- och allergisjukdomar

Källa

1. Janusinfo. Janusmed fosterpåverkan access 2024-04-29
   
2. Janusinfo. Janusmed amning access 2024-04-29
3. Benninger M, Farrar JR, Blaiss M, Chipps B, Ferguson B, Krouse J et al. Evaluating approved medications to treat allergic rhinitis in the United States: an evidence-based review of efficacy for nasal symptoms by class. Ann Allergy Asthma Immunol. 2010 Jan;104(1):13-29
4. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL 2015
5. Läkemedelsverket. Astma hos barn och vuxna. Behandlingsrekommendation 2023
   
6. Burton PJ, Waddell BJ. Dual function of 11beta-hydroxysteroid dehydrogenase in placenta: modulating placental glucocorticoid passage and local steroid action. Biol Reprod. 1999 Feb;60(2):234-40
7. Beitins IZ, Bayard F, Ances IG, Kowarski A, Migeon CJ. The transplacental passage of prednisone and prednisolone in pregnancy near term. J Pediatr. 1972 Nov;81(5):936-45
8. Blanford AT, Murphy BE. In vitro metabolism of prednisolone, dexamethasone, betamethasone, and cortisol by the human placenta. Am J Obstet Gynecol. 1977 Feb 1;127(3):264-7
9. Anderson AB, Gennser G, Jeremy JY, Ohrlander S, Sayers L, Turnbull AC. Placental transfer and metabolism of betamethasone in human pregnancy. Obstet Gynecol. 1977 Apr;49(4):471-4